Interpellationsdebatt al-Hol

17.12.2019 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet

Ärade talman,

 

När vi diskuterar de cirka 30 barnen och tio kvinnorna från Finland som hålls i ISIS-lägret al-Hol i Syrien bör vi utgå från vår grundlag och FN:s konvention om barnens rättigheter. Det finns ingen annan hållbar grund att utgå från.

 

Frågan är naturligtvis komplicerad – men inte människorättsligt eller juridiskt.

Tyvärr har barnen i al-Hol blivit en inrikespolitisk fråga. Det visar denna interpellation. Vi borde akta oss för att göra partipolitik av en sak då liv och död står på spel.

 

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram några väsentliga saker. Det är viktigt att vi litar på vårt rättssystem och rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen utgår från att all utövning av offentlig makt ska basera sig på lag – det är inte en åsiktsfråga eller en moralfråga.

 

Därför är det viktigt att regeringen tar stöd från justitiekansler Tuomas Pöystis mycket tydliga utlåtande gällande Finlands skyldigheter: ”oikeudellisesti selkeä toimintatapa on pyrkiä kotiuttamaan sekä lapset että heidän huoltajansa, ja kotiuttamisen jälkeen ryhtyä Suomen lainsäädännön mahdollisesti edellyttämiin toimenpiteisiin.” Också andra juridiskt sakkunniga stöder utlåtandet.

 

FN:s barnkonvention är bindande. Finland måste följa sina internationella förpliktelser. Vi ska i varje situation ha barnets bästa som utgångspunkt. Det finns faktiskt inte spelrum att göra andra bedömningar.

 

Jag är glad att det ändå råder en ganska bred enighet om att Finland ska ta hem barnen och att regeringen nu bestämt att det ska ske utan dröjsmål.

Vi måste utgå från vad som är bäst för barnen då vi uppfyller vår skyldighet att hjälpa dem. Beslutet huruvida ett barn ska skiljas från sin mamma ska i varje enskilt fall göras av barnskyddsmyndigheter, utgående från barnets bästa.

Jag vill här lyfta fram psykologförbundets konstaterande om man skiljer barn från sina föräldrar väcks ett misstroende hos barnet mot det system som fråntar dem den enda faktor som under instabila omständigheter har bidragit med trygghet.

 

När vi bedömer vilka åtgärder som är nödvändiga med tanke på lägret i al-Hol är givetvis säkerhetsaspekten av stor betydelse. Enligt grundlagen är det myndigheternas skyldighet att även agera så att tryggheten för dem som lever i Finland inte äventyras.

SFP litar på att vårt rättssystem kan hantera ärendet och att de som har begått brott ställs till svars.

Rättsstatens grundprinciper är särskilt viktiga när en människas inre moralkompass sviker. Det är viktigt att hålla i sinnet, att alla, även brottslingar, är berättigade en mänsklig behandling.

Utrikesministern för Kurdistans områdesförvaltning efterlyser internationellt samarbete för att bryta upp ISIS-läget i al-Hol. Enligt honom är säkerhetsrisken störst om finländare och andra länders medborgare lämnas kvar att radikaliseras i lägren.

 

Den offentliga diskussionen får inte försvåra våra myndigheters möjligheter att agera. Var och en av oss borde förstå att de svåra omständigheterna som gäller i krigsområdet kan kräva att vissa handlingar är sekretessbelagda.

Det är också mycket oroväckande att sekretessbelagda handlingar läcker från Utrikesministeriet och andra instanser, som omfattas av de mest strikta säkerhetsarrangemang. Överlag undermineras förtroendet för politiken när den offentliga diskussionen får nytt bränsle av läckor och rykten av olika slag. Här har också journalisterna ett ansvar och de bör naturligtvis alltid idka källkritik.

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar regeringens svar på interpellationen. Riksdagsgruppen har fullt förtroende för minister Haavisto, som också lovat reda ut de påtalade problemen med arbetsklimatet på Utrikesministeriet.

 

Det behövs nu målmedvetet arbete från regeringens och myndigheternas sida så att Finland kan uppfylla sina förpliktelser och ta hand om sina medborgare, i synnerhet de barn som nu oskyldigt lider i al-Hol-lägret. Det börjar bli bråttom.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15