Se barn och unga i juletid

14.12.2019 kl. 07:10

Riksdagsarbetet går in på sin sista vecka innan juluppehållet. Innan det ska bland annat budgeten godkännas. Som en del av den beviljas de så kallade julklappspengarna och fördelningen av dem blev klar i torsdags.

 

Bland julklappspengarna finns många fina satsningar. Sett ur norra svenska Österbottens synvinkel kan nämnas 70.000 euro för restaureringen av museiskeppet Vega men också ett betydande understöd åt exportandelslaget Viexpo som gör ett viktigt jobb för regionen för att stärka handelsrelationerna bland annat Finland och Sverige. Det här är speciellt viktigt för oss i Österbotten.

 

En fin, värdig och självklar tradition i december är firandet av självständighetsdagen med bland annat bal i presidentens slott men även stämningsfull ekumenisk festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jag är väldigt glad över att valde att delta i den stämningsfulla festgudstjänsten.

 

Vid festgudstjänsten så höll biskop Simo Peura från Lappo stift en fin predikan kring barnens rättigheter och framtidshopp. Ur Lukas evangeliet lästes att ”Ty den som är minst av er alla, han är stor”. Det är en viktig grundsyn gällande våra värderingar i livet, vi måste alltså försäkra oss om att de nya generationerna har det bra. De är vår framtid.

 

Barn och unga har diskuterats mycket på senare tid i riksdagen. Bland annat återinfördes barnets subjektiva rätt till småbarnspedagogik på heltid i onsdags. Från och med hösten 2020 har alltså barnen igen rätt att delta i småbarnspedagogik på heltid och det är inte beroende av föräldrarnas eller andra vårdnadshavares arbets- och livssituation, barnets eller familjens behov av stöd eller barnets hemkommun. Det här är en viktig åtgärd för att främja barnets rättigheter och jämlikhet i hela landet.

 

I vår värld finns det många globala problem där barn far illa på grund av hunger, fattigdom eller krig. Under juletider ordnas många insamlingstillfällen i form av välgörenhet. Det kan handla om insamling av julpaket, insamling av kollekt i kyrkor eller vid butiker. Man kan se det som en julgåva, en betydelsefull sådan. Röda korset och Rädda barnen i Finland är exempel på organisationer som gör detta fina arbete, det finns naturligtvis fler.

 

Finland utsågs i år till världens lyckligaste land. Ja, många – de allra flesta - barn och unga mår väldigt bra här.

 

Samtidigt framkommer det allt oftare att allt fler mår dåligt. Det är naturligtvis inget vi kan blunda för. Det handlar bland annat om psykisk ohälsa, att vi lever i ett samhälle där stress och press är allt vanligare, nätmobbning, barnfattigdom, föräldrars uteblivna närvaro från barnen, ungdomar som hamnar snett och blir utanför välfärdssamhället - av olika orsaker. Många allvarliga frågor som är ett gemensamt samhällsansvar att förbättra.

 

Vi måste vara hoppfulla som biskop Peura sade, vi måste uppmuntra varandra och tillsammans arbeta fram en god grund från livets början till livets slut. En kvalitativ utbildning och vård, inklusive rådgivning och stödfunktioner i skolorna, är viktiga pusselbitar i helheten.

 

Om en dryg vecka är det jul. Vi ska komma ihåg att julen är framförallt barnens och ungas högtid, spännande tider. Låt oss alla göra den trygg och minnesvärd för dem. Trygghet ger framtidstro och hopp åt oss alla oberoende av ålder.

 

Jag vill önska alla en riktigt skön och avkopplande julhelg, en tid att umgås och se varandra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00