Se barn och unga i juletid

14.12.2019 kl. 07:10

Riksdagsarbetet går in på sin sista vecka innan juluppehållet. Innan det ska bland annat budgeten godkännas. Som en del av den beviljas de så kallade julklappspengarna och fördelningen av dem blev klar i torsdags.

 

Bland julklappspengarna finns många fina satsningar. Sett ur norra svenska Österbottens synvinkel kan nämnas 70.000 euro för restaureringen av museiskeppet Vega men också ett betydande understöd åt exportandelslaget Viexpo som gör ett viktigt jobb för regionen för att stärka handelsrelationerna bland annat Finland och Sverige. Det här är speciellt viktigt för oss i Österbotten.

 

En fin, värdig och självklar tradition i december är firandet av självständighetsdagen med bland annat bal i presidentens slott men även stämningsfull ekumenisk festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jag är väldigt glad över att valde att delta i den stämningsfulla festgudstjänsten.

 

Vid festgudstjänsten så höll biskop Simo Peura från Lappo stift en fin predikan kring barnens rättigheter och framtidshopp. Ur Lukas evangeliet lästes att ”Ty den som är minst av er alla, han är stor”. Det är en viktig grundsyn gällande våra värderingar i livet, vi måste alltså försäkra oss om att de nya generationerna har det bra. De är vår framtid.

 

Barn och unga har diskuterats mycket på senare tid i riksdagen. Bland annat återinfördes barnets subjektiva rätt till småbarnspedagogik på heltid i onsdags. Från och med hösten 2020 har alltså barnen igen rätt att delta i småbarnspedagogik på heltid och det är inte beroende av föräldrarnas eller andra vårdnadshavares arbets- och livssituation, barnets eller familjens behov av stöd eller barnets hemkommun. Det här är en viktig åtgärd för att främja barnets rättigheter och jämlikhet i hela landet.

 

I vår värld finns det många globala problem där barn far illa på grund av hunger, fattigdom eller krig. Under juletider ordnas många insamlingstillfällen i form av välgörenhet. Det kan handla om insamling av julpaket, insamling av kollekt i kyrkor eller vid butiker. Man kan se det som en julgåva, en betydelsefull sådan. Röda korset och Rädda barnen i Finland är exempel på organisationer som gör detta fina arbete, det finns naturligtvis fler.

 

Finland utsågs i år till världens lyckligaste land. Ja, många – de allra flesta - barn och unga mår väldigt bra här.

 

Samtidigt framkommer det allt oftare att allt fler mår dåligt. Det är naturligtvis inget vi kan blunda för. Det handlar bland annat om psykisk ohälsa, att vi lever i ett samhälle där stress och press är allt vanligare, nätmobbning, barnfattigdom, föräldrars uteblivna närvaro från barnen, ungdomar som hamnar snett och blir utanför välfärdssamhället - av olika orsaker. Många allvarliga frågor som är ett gemensamt samhällsansvar att förbättra.

 

Vi måste vara hoppfulla som biskop Peura sade, vi måste uppmuntra varandra och tillsammans arbeta fram en god grund från livets början till livets slut. En kvalitativ utbildning och vård, inklusive rådgivning och stödfunktioner i skolorna, är viktiga pusselbitar i helheten.

 

Om en dryg vecka är det jul. Vi ska komma ihåg att julen är framförallt barnens och ungas högtid, spännande tider. Låt oss alla göra den trygg och minnesvärd för dem. Trygghet ger framtidstro och hopp åt oss alla oberoende av ålder.

 

Jag vill önska alla en riktigt skön och avkopplande julhelg, en tid att umgås och se varandra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00