Arbetsliv, familjepolitik och jämställdhet.

17.11.2019 kl. 08:00

Den gångna veckan har präglats av frågor om arbetsliv, familjepolitik och jämställdhet. På tisdagen deltog jag i ett diskussionstillfälle om fattigdom. Personer som upplevt fattigdom och riksdagsledamöter hade där möjligheten att sätta sig ner runt samma bord för att utbyta idéer och ge förslag till hur vi kunde minska på fattigdom och social utslagning. Tillfället gav en värdefull möjlighet för både oss ledamöter att få höra och för de personer som upplevt fattigdom att få berätta om sina erfarenheter. Risken för fattigdom och utslagning rör människor i allt större omfattning. Så borde det inte vara. Ingen ska få falla i mellan eller hamna i kläm i vårt samhälle.

Regeringen kommer att inleda en reform av den sociala tryggheten som kommer att beredas i en parlamentarisk kommitté. Arbetet är omfattande och det är bra att reformen bereds genomtänkt. Det väsentliga i reformen är social rättvisa och en tryggad försörjning då en person på grund av olika livssituationer inte är eller kan vara med i arbetslivet. Vårt nuvarande system har en för tung byråkrati som inte alltid beaktar människors olika livssituationer. Det är inte alltid heller förutsägbart hur socialskyddet påverkas av att dina inkomster ökar. Det problematiska är just flitfällorna, det ska alltid vara lönsamt att jobba om du är arbetsförmögen. Vi behöver ett enklare, mer enhetligt och mer sporrande socialskydd. Arbetslivet förnyas hela tiden och därför måste socialskyddet följa med tiden. 

På onsdagen debatterade riksdagen om familjepolitiken och den sjunkande nativiteten. Det som jag inte fick säga men som jag begärt ordet för i plenum var att vill vi göra Finland till det barnvänligaste landet i världen har vi politiker ett ansvar för hurdant diskussionsklimat vi har i samhället. För mig är det självklart att alla barn har samma värde oberoende föräldrarnas bakgrund. Men när man lyssnar på debatten idag kan man lättare få en annan bild. Också de överdrifter som ibland förekommer i klimatdebatten skapar ångest framförallt hos barn och yngre. Därför är det viktigt att klimatdebatten blir mera lösningsorienterad, inte beskyllande och utpekande som den tyvärr just nu ofta är. Vill vi förbättra barnfamiljernas situation måste vi göra åtgärder som underlättar barnfamiljernas vardag och skapa framtidstro så att man ska känna sig trygg med att få barn.

Kvinnorna ska heller inte bestraffas för att bilda familj. På tisdagen deltog jag i ett seminarium och en paneldiskussion om pensionsskillnader mellan kvinnor och män. Den genomsnittliga pensionen för kvinnor i genomsnitt är en femtedel lägre än mäns pensioner. Löneklyftan mellan kvinnor och män påverkar pensionsskillnaderna men också den ojämna fördelningen av familjeledigheter: Kvinnorna håller fortfarande 90 procent av alla familjeledigheter. Det som oroar mig är att kvinnornas medianpension uppskattas 2085 fortsättningsvis vara 15 procentenheter lägre än männens. Det behövs aktiva tag för att göra både arbets- och familjelivet mer jämställt. Jag vågar ändå påstå att vårt nuvarande regeringsprogram tar på ett historiskt sett ställning till jämställdhetsfrågor och vår ansvariga minister Thomas Blomqvist har kommit bra igång med att verkställa programmets målsättningar. Arbetet för ett jämställt Finland fortsätter, det uppnås inte av sig självt.

Anders Norrgård

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00