Arbetsliv, familjepolitik och jämställdhet.

17.11.2019 kl. 08:00

Den gångna veckan har präglats av frågor om arbetsliv, familjepolitik och jämställdhet. På tisdagen deltog jag i ett diskussionstillfälle om fattigdom. Personer som upplevt fattigdom och riksdagsledamöter hade där möjligheten att sätta sig ner runt samma bord för att utbyta idéer och ge förslag till hur vi kunde minska på fattigdom och social utslagning. Tillfället gav en värdefull möjlighet för både oss ledamöter att få höra och för de personer som upplevt fattigdom att få berätta om sina erfarenheter. Risken för fattigdom och utslagning rör människor i allt större omfattning. Så borde det inte vara. Ingen ska få falla i mellan eller hamna i kläm i vårt samhälle.

Regeringen kommer att inleda en reform av den sociala tryggheten som kommer att beredas i en parlamentarisk kommitté. Arbetet är omfattande och det är bra att reformen bereds genomtänkt. Det väsentliga i reformen är social rättvisa och en tryggad försörjning då en person på grund av olika livssituationer inte är eller kan vara med i arbetslivet. Vårt nuvarande system har en för tung byråkrati som inte alltid beaktar människors olika livssituationer. Det är inte alltid heller förutsägbart hur socialskyddet påverkas av att dina inkomster ökar. Det problematiska är just flitfällorna, det ska alltid vara lönsamt att jobba om du är arbetsförmögen. Vi behöver ett enklare, mer enhetligt och mer sporrande socialskydd. Arbetslivet förnyas hela tiden och därför måste socialskyddet följa med tiden. 

På onsdagen debatterade riksdagen om familjepolitiken och den sjunkande nativiteten. Det som jag inte fick säga men som jag begärt ordet för i plenum var att vill vi göra Finland till det barnvänligaste landet i världen har vi politiker ett ansvar för hurdant diskussionsklimat vi har i samhället. För mig är det självklart att alla barn har samma värde oberoende föräldrarnas bakgrund. Men när man lyssnar på debatten idag kan man lättare få en annan bild. Också de överdrifter som ibland förekommer i klimatdebatten skapar ångest framförallt hos barn och yngre. Därför är det viktigt att klimatdebatten blir mera lösningsorienterad, inte beskyllande och utpekande som den tyvärr just nu ofta är. Vill vi förbättra barnfamiljernas situation måste vi göra åtgärder som underlättar barnfamiljernas vardag och skapa framtidstro så att man ska känna sig trygg med att få barn.

Kvinnorna ska heller inte bestraffas för att bilda familj. På tisdagen deltog jag i ett seminarium och en paneldiskussion om pensionsskillnader mellan kvinnor och män. Den genomsnittliga pensionen för kvinnor i genomsnitt är en femtedel lägre än mäns pensioner. Löneklyftan mellan kvinnor och män påverkar pensionsskillnaderna men också den ojämna fördelningen av familjeledigheter: Kvinnorna håller fortfarande 90 procent av alla familjeledigheter. Det som oroar mig är att kvinnornas medianpension uppskattas 2085 fortsättningsvis vara 15 procentenheter lägre än männens. Det behövs aktiva tag för att göra både arbets- och familjelivet mer jämställt. Jag vågar ändå påstå att vårt nuvarande regeringsprogram tar på ett historiskt sett ställning till jämställdhetsfrågor och vår ansvariga minister Thomas Blomqvist har kommit bra igång med att verkställa programmets målsättningar. Arbetet för ett jämställt Finland fortsätter, det uppnås inte av sig självt.

Anders Norrgård

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00