Att spola mjölken kompenserar inte större bil

16.11.2019 kl. 08:57
Under hösten har diskussionen kring kött och mjölks klimatpåverkan diskuterats flitigt. Debatten har stundtals tagit sådana proportioner att vissa pekat ut köttet som största klimatboven. Så är det inte.

Till min kostcirkel hör både kött och mjölk. Jag dricker mjölk varje dag till frukost och lunch eftersom det är gott och nyttigt. Mjölken kommer från finländska kor som betat gräs och vallväxter, inte soja. Det gör finländska kors klimatutsläpp många gånger mindre än många andra länders kor.

 

Därför väljer jag inte heller kött om det inte är inhemskt eller lokalproducerat. De brasilianska biffarna får bli kvar och huttra i frysdisken. Genom att välja lokalproducerat vet jag att klimatutsläppen är förhållandevis låga samtidigt som djuren varit väl skötta och det inte finns risk att de har fått i sig för mycket antibiotika, vilket kan gälla importkött från vissa länder. Så har jag också minskat mitt köttätande, något som är bra för min hälsa. Många finländare äter nämligen mer kött än vad som är idealt ur hälsoaspekt.

 

Klimatfrågan är komplex. Därför är det synd om kött och mjölk används som någon form av magisk universallösning, eller som ett frikort mot klimatångest. Att skippa köttet kompenserar inte för flygresan till Thailand. Att spola mjölken motiverar inte köp av en större bil.

 

Klimatfrågan är enormt viktig och väcker oro hos många. Just därför är det också viktigt att se på helheten och att man inte går bort sig i skogen i jakt på symbolfrågor.

 

Två av Finlands största utsläppskällor är uppvärmning och trafik. Vi kan inte leva i vårt kalla land, utan uppvärmning, men nog utan oljepanna. Eftersom Finland importerar all olja stöder ett byte från oljepanna till luftvärmepump eller fjärrvärme inte bara klimatet, utan också Finland handelsbalans. Dessutom betalar investeringen sig tillbaka, eftersom driften blir billigare.

 

Finland är också ett glest befolkat land. Därför är bilen idag i praktiken oersättlig på många orter, även om samåkning borde utnyttjas mera. Utsläppen från trafiken måste därför minska, vilket också är realistiskt. En ny bil, oavsett om det är en elbil eller en bil med förbränningsmotor, är nästan alltid mer effektiv än en gammal bil.

 

Problemet är att utsläppen per bil i Europa ändå ökat med 2 % det senaste året trots ny teknik. Förklaringen till det är att det köps allt större och tyngre bilar. Var tredje ny bil som säljs i Europa var ifjol en SUV. Ny teknik kompenserar inte för hundratals kilo extra tyngd. Då hjälper det inte heller att spola mjölken. Däremot hjälper det att fundera på om man behöver en så tung bil, om man byter bil.

 

Man kan också fundera på vad som händer med alla de varor och kläder man beställt från nätet, men som man skickat tillbaka då de haft fel färg eller storlek. De förstörs nämligen ofta. Här kan man faktiskt gråta över spilld mjölk då det är ett sånt slöseri.

 

Det finns sällan enkla lösningar på svåra problem. Att styra in en stor del av klimatdebatten på enbart mjölk och kött riskerar att förminska klimatfrågans komplexitet och göra klimatarbetet en björntjänst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35