Kolumn

Att spola mjölken kompenserar inte större bil

16.11.2019 kl. 08:57

Under hösten har diskussionen kring kött och mjölks klimatpåverkan diskuterats flitigt. Debatten har stundtals tagit sådana proportioner att vissa pekat ut köttet som största klimatboven. Så är det inte.

Till min kostcirkel hör både kött och mjölk. Jag dricker mjölk varje dag till frukost och lunch eftersom det är gott och nyttigt. Mjölken kommer från finländska kor som betat gräs och vallväxter, inte soja. Det gör finländska kors klimatutsläpp många gånger mindre än många andra länders kor.

Därför väljer jag inte heller kött om det inte är inhemskt eller lokalproducerat. De brasilianska biffarna får bli kvar och huttra i frysdisken. Genom att välja lokalproducerat vet jag att klimatutsläppen är förhållandevis låga samtidigt som djuren varit väl skötta och det inte finns risk att de har fått i sig för mycket antibiotika, vilket kan gälla importkött från vissa länder. Så har jag också minskat mitt köttätande, något som är bra för min hälsa. Många finländare äter nämligen mer kött än vad som är idealt ur hälsoaspekt.

Klimatfrågan är komplex. Därför är det synd om kött och mjölk används som någon form av magisk universallösning, eller som ett frikort mot klimatångest. Att skippa köttet kompenserar inte för flygresan till Thailand. Att spola mjölken motiverar inte köp av en större bil.

Klimatfrågan är enormt viktig och väcker oro hos många. Just därför är det också viktigt att se på helheten och att man inte går bort sig i skogen i jakt på symbolfrågor.

Två av Finlands största utsläppskällor är uppvärmning och trafik. Vi kan inte leva i vårt kalla land, utan uppvärmning, men nog utan oljepanna. Eftersom Finland importerar all olja stöder ett byte från oljepanna till luftvärmepump eller fjärrvärme inte bara klimatet, utan också Finland handelsbalans. Dessutom betalar investeringen sig tillbaka, eftersom driften blir billigare.

Finland är också ett glest befolkat land. Därför är bilen idag i praktiken oersättlig på många orter, även om samåkning borde utnyttjas mera. Utsläppen från trafiken måste därför minska, vilket också är realistiskt. En ny bil, oavsett om det är en elbil eller en bil med förbränningsmotor, är nästan alltid mer effektiv än en gammal bil.

Problemet är att utsläppen per bil i Europa ändå ökat med 2 % det senaste året trots ny teknik. Förklaringen till det är att det köps allt större och tyngre bilar. Var tredje ny bil som säljs i Europa var ifjol en SUV. Ny teknik kompenserar inte för hundratals kilo extra tyngd. Då hjälper det inte heller att spola mjölken. Däremot hjälper det att fundera på om man behöver en så tung bil, om man byter bil.

Man kan också fundera på vad som händer med alla de varor och kläder man beställt från nätet, men som man skickat tillbaka då de haft fel färg eller storlek. De förstörs nämligen ofta. Här kan man faktiskt gråta över spilld mjölk då det är ett sånt slöseri.

Det finns sällan enkla lösningar på svåra problem. Att styra in en stor del av klimatdebatten på enbart mjölk och kött riskerar att förminska klimatfrågans komplexitet och göra klimatarbetet en björntjänst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15