Fler pappamånader behövs

15.11.2019 kl. 10:46
Enligt Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, är det avgörande att fler månader av familjeledigheten öronmärks för pappor för att vi ska uppnå ökad jämställdhet.

I Finland använder pappor en betydligt mindre andel av familjeledigheten än i de flesta andra nordiska länder. I Finland tar pappor ut cirka 10 % av familjeledigheten, medan motsvarande siffra är 20 % i Norge och 30 % i Sverige och på Island.

- Erfarenheterna och statistiken visar tydligt att fler månader av familjeledigheten öronmärkta  för pappan är avgörande för att uppnå ett mer jämställt samhälle och familjeliv, säger Blomqvist. Det leder också till att pappornas rätt till föräldraskap tryggas i högre grad. En jämnare fördelning av ledigheten stärker också jämställdheten i arbetslivet.   

- Fler öronmärkta pappamånader är också viktigt för att ändra på strukturer och attityder, säger Blomqvist. Pappor som vill använda en längre familjeledighet stöter ännu idag på osynliga trösklar i samhället och på arbetsplatsen.

Blomqvist deltog i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn den 14 november. Regeringen har i regeringsprogrammet beslutat om att förnya familjeledigheterna så att mammor och pappor får lika många kvoterade månader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor ska förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00