Högskolestuderandens måltidsstöd ska inte användas i politiskt syfte

13.11.2019 kl. 13:21
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål till riksdagens talman om användningen av högskolestuderandenas måltidsstöd.

Norrback vill veta vad regeringen kommer att göra för att statliga medel som är avsedda för högskolestuderandens måltidsstöd inte används i politiskt syfte.


För några veckor sedan meddelade Helsingfors universitetets studentrestaurang Unicafe att de beslutat att sluta servera nötkött. Tidigare har Helsingforspolitikernas motion om att halvera konsumtionen av kött och mejeriprodukter i stadens enheter väckt diskussion, likaså Vasa Övningsskolas beslut om att lämna bort rött kött i sin skolbespisning under sex veckors tid.

- Klimatet och hållbarhet är väldigt viktiga frågor som ska stå högt i kurs inom samhällets alla sektorer. Givetvis ska vi föra en diskussion om våra matvanor. Det är också sunt att vi äter alltmer mångsidigt. Men att Unicafe riktade sitt beslut enkom mot nötkött kan uppfattas som ett tydligt politiskt ställningstagande och som en politisk kampanj med ambitionen att fasa ut vissa inhemska råvaror, säger Norrback.

Studentrestaurangerna har möjlighet att erbjuda studentlunch till ett subventionerat pris åt studeranden tack vare måltidsstödet, som är ett statsunderstöd som finansieras med skattemedel. 

- Med statliga medel som är avsedda för högskolestuderandes måltidsstöd kan vi inte börja göra politisk kampanj och bojkotta vissa livsmedel. Politisk verksamhet stöds via partistöd och bidrag till intresseorganisationer. Högskolestuderandes matpeng ska användas till mångsidig mat åt studerande, inte till en ideologisk kamp som dessutom bygger på en snäv information om matens och köttets verkliga klimatpåverkan
Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00