Högskolestuderandens måltidsstöd ska inte användas i politiskt syfte

13.11.2019 kl. 13:21
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål till riksdagens talman om användningen av högskolestuderandenas måltidsstöd.

Norrback vill veta vad regeringen kommer att göra för att statliga medel som är avsedda för högskolestuderandens måltidsstöd inte används i politiskt syfte.


För några veckor sedan meddelade Helsingfors universitetets studentrestaurang Unicafe att de beslutat att sluta servera nötkött. Tidigare har Helsingforspolitikernas motion om att halvera konsumtionen av kött och mejeriprodukter i stadens enheter väckt diskussion, likaså Vasa Övningsskolas beslut om att lämna bort rött kött i sin skolbespisning under sex veckors tid.

- Klimatet och hållbarhet är väldigt viktiga frågor som ska stå högt i kurs inom samhällets alla sektorer. Givetvis ska vi föra en diskussion om våra matvanor. Det är också sunt att vi äter alltmer mångsidigt. Men att Unicafe riktade sitt beslut enkom mot nötkött kan uppfattas som ett tydligt politiskt ställningstagande och som en politisk kampanj med ambitionen att fasa ut vissa inhemska råvaror, säger Norrback.

Studentrestaurangerna har möjlighet att erbjuda studentlunch till ett subventionerat pris åt studeranden tack vare måltidsstödet, som är ett statsunderstöd som finansieras med skattemedel. 

- Med statliga medel som är avsedda för högskolestuderandes måltidsstöd kan vi inte börja göra politisk kampanj och bojkotta vissa livsmedel. Politisk verksamhet stöds via partistöd och bidrag till intresseorganisationer. Högskolestuderandes matpeng ska användas till mångsidig mat åt studerande, inte till en ideologisk kamp som dessutom bygger på en snäv information om matens och köttets verkliga klimatpåverkan
Anders Norrback

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30