Barnens hobbyn och tid med familjen

14.11.2019 kl. 06:56
Jag ser hobbyverksamheten som en viktig del av de ungas vardag.

Många barn i skolåldern har ofta en eller flera hobbyn och som förälder önskar man naturligtvis att ens barn hittar hobbyn som genuint intresserar dem. För många familjer kan ändå de olika hobbyerna bli ett svårt pussel då man ska få vardagen att gå ihop. Vi behöver fler alternativ, så att alla barn ska kunna ha en meningsfull fritid.

Skoldagen tar för många barn slut mycket tidigare än föräldrarnas arbetsdag och för de barn som inte deltar i eftisverksamheten kan eftermiddagen lätt bli lång och ensam. Så fort föräldrarna sen kommer hem börjar hobbyrumban. Det är träningskläder hit och snabba mellanmål dit. Väskor som ska packas och läxor som fort måste fixas innan det blir för sent. Just då man fått iväg ett barn till sin hobby, börjar de andra barnets aktiviteter. För många handlar kvällarna om att fungera som logistikplanerare medan tiden för att umgås och diskutera dagen som gått, blir väldigt knapp.

En betydelsefull fritid minskar sannolikheten att unga marginaliseras och att missbruk av olika slag uppstår i en tidig ålder. I slutet av 90-talet uppdagades att isländska ungdomar konsumerade mer alkohol än jämnåriga i Europa. På Island infördes då en modell med bland annat ökat samarbete mellan föräldrar och skola för att skapa förmånliga hobbyaktiviteter i samband med skoldagen. Den så kallade Islandsmodellen uppstod och alkoholkonsumtionen bland ungdomarna minskade kraftigt på några år.

En finländsk ”Islandsmodell” är något som regeringen vill skapa och implementera i hela landet. I regeringsprogrammet står det att Finland ska skapa en egen version av den isländska modellen och att alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen. Det här är ett steg i rätt riktning för att Finland ska bli världens barnvänligaste land. För SFP har det redan länge varit en viktig målsättning att det erbjuds jämlika och jämställda möjligheter till idrottsutövning och andra fritidssysselsättningar. Alla barn och unga ska ha möjligheten till en hobby som intresserar dem oavsett familjens ekonomiska situation.

En ”Islandsmodell” är ändå inte ett helt nytt koncept i finsk kontext. I flera kommuner finns redan den här modellen. Själv kom vår familj i kontakt med den under fjolåret då äldsta dottern gick i förskolan. Under eftistimmarna på eftermiddagen erbjuds det både musikverksamhet, konstklubb och yoga för barn. Som förälder var jag otroligt tacksam över den här klubbverksamheten, eftersom det klart minskade på ”hobbyrumban” under kvällen och istället fick vi som familj mer tid tillsammans.

I dagens stressade samhälle där allt fler unga mår dåligt och riskerar att marginaliseras redan i ung ålder ser jag det som viktigt att det finns möjligheter till en meningsfull fritid för alla barn. Samtidigt ser jag det också som allt viktigare att man i familjen verkligen har tid för varandra. Det här pusslet är inte alltid lätt, men med flexiblare hobbymöjligheter kanske familjerna hinner få någon kväll i veckan tillsammans. Det kan vara just det som våra barn behöver.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00