Läs sagor för dina barn – en viktig investering

02.11.2019 kl. 06:15
I min vardag läser jag en hel del - epost, tidningar, beredningar och rapporter. Det handlar om  snabbläsning. Däremot är jag en dålig läsare då det gäller skönlitteratur, eller djupläsning. På nåt sätt har jag aldrig fått den vanan, jag har aldrig slagit mig till ro.

I samband med att vi blev föräldrar för ett antal år sen var min sambo mån om att vi skulle börja läsa sagor för vårt barn – numera våra barn -  innan läggdags. Passar bra tänkte jag. Sedermera har jag bättre förstått vikten av det och jag är väldig glad över att hon höll fast vid det. Strävan är att vi varje kväll läser en godnattsaga - eller egentligen två, vardera barnet får välja sin.

 

Att läsa högt är en gåva för barnen, en av de bästa investeringarna du kan ge åt ditt barn inför framtiden. Genom att regelbundet läsa högt för barnet, kan man påverka utvecklingen av hens kunskaper, fantasi och emotionella färdigheter.

 

Exempel på det är att barnets språk och tal utvecklas, förmågan att lyssna och ställa frågor utvecklas, ordförrådet växer snabbt, barnen får bättre självkänsla och klarar sig bättre i grupp. Undersökningar visar att inlärningsförmågan är betydligt bättre hos barn som hört högläsning.

 

Om barnet får höra en godnattsaga sover hen längre om natten. Läsning av böcker och berättelser ökar barnets kommunikationsfärdigheter och lägger grunden för fortsatt läsning som vuxen.

 

Det har konstaterats att för barnets framgång i livet har det större betydelse hur mycket hen fått höra högläsning, än familjens socioekonomiska status eller föräldrarnas utbildningsnivå.

 

Redan vid rådgivningen poängteras det att göra läsning till en kär rutin i varje barnfamiljs vardag. Läsning hjälper föräldrarna att vara närvarande för sitt barn här och nu. Den gemensamma stunden, att dela upplevelsen i lugn och ro med barnen, tycker jag personligen är det bästa.

 

Visst, vardagen ställer sina utmaningar. I den allt stressigare vardagen är det inte alltid lätt att finna tiden för läsande och för gemensam tid. Enligt en undersökning bland finländska föräldrar till barn i två-tre-årsåldern läser drygt 30 procent av mammorna och under 25 procent av papporna högt för sina barn. Förebildernas betydelse är särskilt stor för pojkar. När pappor läser högt för sina söner stärks dessas läsmotivation.

 

PISA-resultaten säger inte allt men det har visat sig att vi tappat del i jämförelse med andra länder, speciellt då det gäller pojkar. Att läsa, skriva och räkna är grundförutsättningar som var och en av oss finländare ska kunna för att vi ska klara oss i framtiden.

 

Smarttelefoner och internet har obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Enligt undersökningar har en tiondel av ungdomarna i Finland svag läskompetens, av pojkarna 16 procent.

 

Skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens har ökat i Finland och skillnaden mellan pojkars och flickors kompetens är större än i något annat OECD-land.

 

Skolan har naturligtvis en viktig roll i helheten men också alla andra, inte bara föräldrar utan också far- och morföräldrar och gudföräldrar.

 

Tillsammans sporrar vi till läsning. Vi behöver fler som VM-guldmålvakten Kevin Lankinen som berättade om sitt läsande. En sann förebild, såna behövs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00