Läs sagor för dina barn – en viktig investering

02.11.2019 kl. 06:15
I min vardag läser jag en hel del - epost, tidningar, beredningar och rapporter. Det handlar om  snabbläsning. Däremot är jag en dålig läsare då det gäller skönlitteratur, eller djupläsning. På nåt sätt har jag aldrig fått den vanan, jag har aldrig slagit mig till ro.

I samband med att vi blev föräldrar för ett antal år sen var min sambo mån om att vi skulle börja läsa sagor för vårt barn – numera våra barn -  innan läggdags. Passar bra tänkte jag. Sedermera har jag bättre förstått vikten av det och jag är väldig glad över att hon höll fast vid det. Strävan är att vi varje kväll läser en godnattsaga - eller egentligen två, vardera barnet får välja sin.

 

Att läsa högt är en gåva för barnen, en av de bästa investeringarna du kan ge åt ditt barn inför framtiden. Genom att regelbundet läsa högt för barnet, kan man påverka utvecklingen av hens kunskaper, fantasi och emotionella färdigheter.

 

Exempel på det är att barnets språk och tal utvecklas, förmågan att lyssna och ställa frågor utvecklas, ordförrådet växer snabbt, barnen får bättre självkänsla och klarar sig bättre i grupp. Undersökningar visar att inlärningsförmågan är betydligt bättre hos barn som hört högläsning.

 

Om barnet får höra en godnattsaga sover hen längre om natten. Läsning av böcker och berättelser ökar barnets kommunikationsfärdigheter och lägger grunden för fortsatt läsning som vuxen.

 

Det har konstaterats att för barnets framgång i livet har det större betydelse hur mycket hen fått höra högläsning, än familjens socioekonomiska status eller föräldrarnas utbildningsnivå.

 

Redan vid rådgivningen poängteras det att göra läsning till en kär rutin i varje barnfamiljs vardag. Läsning hjälper föräldrarna att vara närvarande för sitt barn här och nu. Den gemensamma stunden, att dela upplevelsen i lugn och ro med barnen, tycker jag personligen är det bästa.

 

Visst, vardagen ställer sina utmaningar. I den allt stressigare vardagen är det inte alltid lätt att finna tiden för läsande och för gemensam tid. Enligt en undersökning bland finländska föräldrar till barn i två-tre-årsåldern läser drygt 30 procent av mammorna och under 25 procent av papporna högt för sina barn. Förebildernas betydelse är särskilt stor för pojkar. När pappor läser högt för sina söner stärks dessas läsmotivation.

 

PISA-resultaten säger inte allt men det har visat sig att vi tappat del i jämförelse med andra länder, speciellt då det gäller pojkar. Att läsa, skriva och räkna är grundförutsättningar som var och en av oss finländare ska kunna för att vi ska klara oss i framtiden.

 

Smarttelefoner och internet har obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Enligt undersökningar har en tiondel av ungdomarna i Finland svag läskompetens, av pojkarna 16 procent.

 

Skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens har ökat i Finland och skillnaden mellan pojkars och flickors kompetens är större än i något annat OECD-land.

 

Skolan har naturligtvis en viktig roll i helheten men också alla andra, inte bara föräldrar utan också far- och morföräldrar och gudföräldrar.

 

Tillsammans sporrar vi till läsning. Vi behöver fler som VM-guldmålvakten Kevin Lankinen som berättade om sitt läsande. En sann förebild, såna behövs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15