Läs sagor för dina barn – en viktig investering

02.11.2019 kl. 06:15
I min vardag läser jag en hel del - epost, tidningar, beredningar och rapporter. Det handlar om  snabbläsning. Däremot är jag en dålig läsare då det gäller skönlitteratur, eller djupläsning. På nåt sätt har jag aldrig fått den vanan, jag har aldrig slagit mig till ro.

I samband med att vi blev föräldrar för ett antal år sen var min sambo mån om att vi skulle börja läsa sagor för vårt barn – numera våra barn -  innan läggdags. Passar bra tänkte jag. Sedermera har jag bättre förstått vikten av det och jag är väldig glad över att hon höll fast vid det. Strävan är att vi varje kväll läser en godnattsaga - eller egentligen två, vardera barnet får välja sin.

 

Att läsa högt är en gåva för barnen, en av de bästa investeringarna du kan ge åt ditt barn inför framtiden. Genom att regelbundet läsa högt för barnet, kan man påverka utvecklingen av hens kunskaper, fantasi och emotionella färdigheter.

 

Exempel på det är att barnets språk och tal utvecklas, förmågan att lyssna och ställa frågor utvecklas, ordförrådet växer snabbt, barnen får bättre självkänsla och klarar sig bättre i grupp. Undersökningar visar att inlärningsförmågan är betydligt bättre hos barn som hört högläsning.

 

Om barnet får höra en godnattsaga sover hen längre om natten. Läsning av böcker och berättelser ökar barnets kommunikationsfärdigheter och lägger grunden för fortsatt läsning som vuxen.

 

Det har konstaterats att för barnets framgång i livet har det större betydelse hur mycket hen fått höra högläsning, än familjens socioekonomiska status eller föräldrarnas utbildningsnivå.

 

Redan vid rådgivningen poängteras det att göra läsning till en kär rutin i varje barnfamiljs vardag. Läsning hjälper föräldrarna att vara närvarande för sitt barn här och nu. Den gemensamma stunden, att dela upplevelsen i lugn och ro med barnen, tycker jag personligen är det bästa.

 

Visst, vardagen ställer sina utmaningar. I den allt stressigare vardagen är det inte alltid lätt att finna tiden för läsande och för gemensam tid. Enligt en undersökning bland finländska föräldrar till barn i två-tre-årsåldern läser drygt 30 procent av mammorna och under 25 procent av papporna högt för sina barn. Förebildernas betydelse är särskilt stor för pojkar. När pappor läser högt för sina söner stärks dessas läsmotivation.

 

PISA-resultaten säger inte allt men det har visat sig att vi tappat del i jämförelse med andra länder, speciellt då det gäller pojkar. Att läsa, skriva och räkna är grundförutsättningar som var och en av oss finländare ska kunna för att vi ska klara oss i framtiden.

 

Smarttelefoner och internet har obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Enligt undersökningar har en tiondel av ungdomarna i Finland svag läskompetens, av pojkarna 16 procent.

 

Skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens har ökat i Finland och skillnaden mellan pojkars och flickors kompetens är större än i något annat OECD-land.

 

Skolan har naturligtvis en viktig roll i helheten men också alla andra, inte bara föräldrar utan också far- och morföräldrar och gudföräldrar.

 

Tillsammans sporrar vi till läsning. Vi behöver fler som VM-guldmålvakten Kevin Lankinen som berättade om sitt läsande. En sann förebild, såna behövs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00