Rehn-Kivi hoppas på grönt ljus för särlösningsförslaget för Nyland

01.11.2019 kl. 16:19
Inget förslag till en särlösning för Nyland i vårdreformen har officiellt presenterats. Pressmeddelandet utgår från uppgifter i Helsingin Sanomat och från förberedande samtal mellan Rehn-Kivi och minister Kiuru. Förslaget ska ännu godkännas av ministerarbetsgruppen före det går på utlåtande. 

Regeringens vård- och landskapsreform har tagit ett steg framåt då förslaget på särlösning för Nyland presenterats. Enligt förslaget skulle Nyland delas in i fem landskap där Helsingfors fortsättningsvis skulle ha status som stad men skulle ges ett landskaps egenskaper. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott Veronica Rehn-Kivi (Sfp) gläds över förslaget.

- Jag vill ge ett tack till minister Kiuru som lyssnat på fältet och förstått hur viktig frågan är för de nyländska kommunerna. Demokratin, de språkliga rättigheterna och närservicen fungerar bättre på ett geografiskt och till invånarantalet mindre område. I ett stort Nyland, med 1,7 miljoner invånare, skulle den svenska servicen lätt drunkna i massan och de politiska möjligheterna att påverka skulle vara så gott som obefintliga för små partier eller mindre kommuner, säger Rehn-Kivi.

De nyländska kommunernas främsta önskan var att få fortsätta ansvara för social- och hälsovården i egenskap av fem samkommuner, med egen makt över också finansieringen, men den lösningen verkade redan i ett tidigt skede av beredningen vara omöjlig att förverkliga på grund av grundlagsenliga problem.

- Jag gläds över att den här lösningen nu verkar fylla de juridiska aspekterna och hoppas att kommunernas utlåtanden och den kommande behandlingen i riksdagen ger grönt ljus för förslaget, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00