Norden i fokus

26.10.2019 kl. 11:46

Nästa vecka arrangeras Nordiska rådets 71:a session i Sveriges riksdag som är en av årets största nordiska politiska händelser där politiker från hela Norden samlas för att diskutera samhällsfrågor som sträcker sig över de nationella gränserna. Det här året ligger fokus på klimat, hållbarhet och ungas engagemang. Tre områden som berör oss alla på ett eller annat sätt.

Vår nuvarande regering gör ytterligare satsningar för att fördjupa den nordiska gemenskapen, och vi har också en nordisk samarbetsminister, Thomas Blomqvist från SFP. Det nordiska nämns hela 39 gånger i regeringsprogrammet.

Norden är Finlands naturligaste samarbetspartner, speciellt i dessa osäkra tider då det är oroligt i världen med handelskrig, Brexit, Turkiets attack mot kurderna för att nämna några saker. Vi i nordiska länderna tänker långt likadant och har även byggt upp våra samhällen på likadant sätt.

Vi strävar till att de nordiska länderna tillsammans ska utgöra världens mest integrerade region. För detta behövs metoder för att avveckla gränshinder. Mycket har redan gjorts. Under de senaste åren har det gjorts förbättringar på 19 punkter gällande gränshinder men det finns fortfarande saker att förbättra.

Bland annat måste det vara lättare att få jobb eller påbörja studier i ett annat nordiskt land. Det här gynnar både företagande och studenter. Därför behövs mer rörlighet och mindre byråkrati. Ett steg i rätt riktning är främjandet av nordisk elektronisk identifiering.

Den nordiska modellen med en stark och lyckad välfärd är ofta något som lyfts upp i internationella jämförelser. Här spelar Finland en viktig roll, speciellt inom området utbildning. För att också i fortsättningen kunna vara en förebild inom utbildningsområdet krävs resurser för att följa med samhällsutvecklingen. Som riksdagsledamot hoppas jag kunna vara pådrivande inom dessa frågor.

För oss som behärskar svenska öppnas många möjligheter till jobb och studier i våra nordiska grannländer och vice versa fyller vi en viktig roll för att göra Finland attraktivt. Finsk-svenska handelskammarens VD Kjell Skoglund skrev tidigare i höst att affärers lönsamhet beror till stor del på hur vi intresserar oss för varandras samhällen och ekonomier. Här spelar skandinaviskan och svenskan en viktig roll för gemenskapen.

Det finns även ett ökat intresse hos norska företag, som ökar sitt ägande i Finland. Så för en stärkt ekonomi kommer jag i enlighet med regeringsprogrammet att försäkra att goda svenska utbildningsmöjligheter garanteras.

I veckan gav Linda Mannila ut den aktuella och framtidsinriktade rapporten Artificiell Intelligens och Svenskan i Finland. För språkteknologiska lösningar kan Sverige bli en viktig samarbetspartner för oss, dels språkmässigt men också ekonomiskt.

För oss österbottningar är det speciellt glädjande att nuvarande regering satsar på nordiskt samarbete. Det här ska vi dra nytta av, men om vi åker utomlands för att jobba eller studera ska vi gärna komma tillbaka hem med mera kunskap i bagaget.
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35