Språklig jämlikhet behövs också i digitala tjänster

25.10.2019 kl. 12:09
Ålands riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström bad i mars 2018 justitieombudsmannen utreda om Suomi.fi-portalen enligt språklagen också måste ha ett svenskspråkigt namn.

- Jag respekterar så klart justitieombudsmannens beslut, men jag tycker fortfarande att det skulle behövas ett svenskspråkigt namn för Suomi.fi-portalen, eftersom det har ett starkt symbolvärde gällande landets tvåspråkighet då portalen är så pass central, säger riksdagsledamot Mats Löfström. 


Löfström konstaterade också att nättjänsterna på Suomi.fi-tjänsten inte utvecklades samtidigt på båda nationalspråken, vilket enligt Löfström äventyrade uppfyllandet av de språkliga rättigheterna för de svenskspråkiga användarna av Suomi.fi-tjänsten.
 
Den här månaden gav justitieombudsmannen sitt beslut i frågan.
 
Justitieombudsmannen konstaterade att det ”inte (finns) rättsliga grunder att anse att förfarandet strider mot språklagen bara därför att webbtjänstens namn finns bara på finska (Suomi.fi)”. Inte heller gällande publiceringen av material i olika takt på finska och svenska hittar justitieombudsmannen några lagstridigheter, eftersom nuvarande lag inte stipulerar det.
 
Justitieombudsmannen konstaterar dock ”att språklagens minimikrav på webbinformation är ganska anspråkslösa. Eftersom språklagen har varit i kraft från och med 1.1.2004, kan man med fog fråga, huruvida dessa minimikrav fortfarande är aktuella i dagens läge eftersom webbservicens roll har förändrats och blivit markant medan behovet för personligt besök hos eller kontakt med myndigheter har blivit och fortfarande blir allt mindre. Under dessa omständigheter är det därför ur den språkliga jämställdhetens synvinkel alltmer problematiskt om någon betydelsefull funktion inom en myndighets webbplats är tillgänglig bara på det ena nationalspråket”, konstaterar justitieombudsmannen.
 
- Språklig jämlikhet måste också gälla digitala tjänster. Då offentlig service digitaliseras får det under inga omständigheter betyda att man inte uppfyller servicen på båda nationalspråk på samma sätt som hade gällt vid annan kontakt med myndigheten, säger Löfström. 

Tidigare i höst har det uppmärksammats att myndigheters användning av artificiell intelligens i kontaktkanaler inte har fungerat på svenska.
 
- Det är av fundamental betydelse att det är lika enkelt att vara i kontakt och få information av en myndighet både på finska och svenska oavsett om det är ett traditionellt eller digitalt besök. Det här handlar inte om att svenskan skulle särbehandlas, utan det handlar om att lika behandling ska garanteras, vilket grundlagen och språklagen slår fast. Ålands självstyrelselag är också entydig på punkten att kontaktspråket med statliga myndigheter ska fungera på svenska, säger Löfström. 

I regeringsprogrammet konstateras att ”när omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken”.
 
- Den digitala utvecklingen har varit och är snabb. Samtidigt är digitaliseringen inte bara en utmaning, utan också en möjlighet. Om man bara från början säkerställer att digitaliseringsprojekt ska fungera också på svenska, för både kunder och personal, kan digitaliseringen också leda till en reell förbättring av den språkliga servicen, säger Löfström. 

Justitieombudsmannens beslut i sin helhet: https://www.oikeusasiamies.fi/fi/ratkaisut/-/eoar/1520/2018
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00