Språklig jämlikhet behövs också i digitala tjänster

25.10.2019 kl. 12:09
Ålands riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström bad i mars 2018 justitieombudsmannen utreda om Suomi.fi-portalen enligt språklagen också måste ha ett svenskspråkigt namn.

- Jag respekterar så klart justitieombudsmannens beslut, men jag tycker fortfarande att det skulle behövas ett svenskspråkigt namn för Suomi.fi-portalen, eftersom det har ett starkt symbolvärde gällande landets tvåspråkighet då portalen är så pass central, säger riksdagsledamot Mats Löfström. 


Löfström konstaterade också att nättjänsterna på Suomi.fi-tjänsten inte utvecklades samtidigt på båda nationalspråken, vilket enligt Löfström äventyrade uppfyllandet av de språkliga rättigheterna för de svenskspråkiga användarna av Suomi.fi-tjänsten.
 
Den här månaden gav justitieombudsmannen sitt beslut i frågan.
 
Justitieombudsmannen konstaterade att det ”inte (finns) rättsliga grunder att anse att förfarandet strider mot språklagen bara därför att webbtjänstens namn finns bara på finska (Suomi.fi)”. Inte heller gällande publiceringen av material i olika takt på finska och svenska hittar justitieombudsmannen några lagstridigheter, eftersom nuvarande lag inte stipulerar det.
 
Justitieombudsmannen konstaterar dock ”att språklagens minimikrav på webbinformation är ganska anspråkslösa. Eftersom språklagen har varit i kraft från och med 1.1.2004, kan man med fog fråga, huruvida dessa minimikrav fortfarande är aktuella i dagens läge eftersom webbservicens roll har förändrats och blivit markant medan behovet för personligt besök hos eller kontakt med myndigheter har blivit och fortfarande blir allt mindre. Under dessa omständigheter är det därför ur den språkliga jämställdhetens synvinkel alltmer problematiskt om någon betydelsefull funktion inom en myndighets webbplats är tillgänglig bara på det ena nationalspråket”, konstaterar justitieombudsmannen.
 
- Språklig jämlikhet måste också gälla digitala tjänster. Då offentlig service digitaliseras får det under inga omständigheter betyda att man inte uppfyller servicen på båda nationalspråk på samma sätt som hade gällt vid annan kontakt med myndigheten, säger Löfström. 

Tidigare i höst har det uppmärksammats att myndigheters användning av artificiell intelligens i kontaktkanaler inte har fungerat på svenska.
 
- Det är av fundamental betydelse att det är lika enkelt att vara i kontakt och få information av en myndighet både på finska och svenska oavsett om det är ett traditionellt eller digitalt besök. Det här handlar inte om att svenskan skulle särbehandlas, utan det handlar om att lika behandling ska garanteras, vilket grundlagen och språklagen slår fast. Ålands självstyrelselag är också entydig på punkten att kontaktspråket med statliga myndigheter ska fungera på svenska, säger Löfström. 

I regeringsprogrammet konstateras att ”när omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken”.
 
- Den digitala utvecklingen har varit och är snabb. Samtidigt är digitaliseringen inte bara en utmaning, utan också en möjlighet. Om man bara från början säkerställer att digitaliseringsprojekt ska fungera också på svenska, för både kunder och personal, kan digitaliseringen också leda till en reell förbättring av den språkliga servicen, säger Löfström. 

Justitieombudsmannens beslut i sin helhet: https://www.oikeusasiamies.fi/fi/ratkaisut/-/eoar/1520/2018
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00