Damma av attityden kring psykisk ohälsa

03.10.2019 kl. 05:55
Har du eller någon i din närmaste bekantskapskrets upplevt någon form av psykisk ohälsa?

Jag misstänker att det är rätt så många som nickar och erkänner att de på ett eller annat sätt varit i kontakt med detta. Skulle situationen varit likadan för 10 år sedan? Skulle lika många ha erkänt det då?

 

Psykisk ohälsa har länge varit ett stigmatiserat ämne som det inte talats alltför öppet om. Ser vi på dagens statistik är det ändå alltfler som söker sig till psykisk vård. En bidragande orsak till långa vårdköer kan även vara att vi i dagens samhälle är mer medvetna om vårt välmående. Det kan även ses som ett tecken på att ämnet inte är lika tabubelagt som det tidigare varit och att man vågar söka hjälp. Själva problemet kvarstår trots det och något i samhället är fel då så många mår så dåligt. Idag är den främsta orsaken till att unga kvinnor är sjukskrivna från arbetet just psykisk ohälsa. I en situation där vi vill satsa på sysselsättningen är det här definitivt ett problem som behöver tas itu med. Vi måste absolut se över vad som kan göras för att ingripa innan det leder till verkligt allvarligt illamående. Det ska vara så låg tröskel som möjligt att få hjälp då det behövs. Då är det även viktigt att komma ihåg att hjälpen finns tillgänglig för alla, barn och vuxna, på svenska och finska.

 

Framsteg har gjorts och attitydförändringar sker sakta men säkert men ännu finns det dammiga attityder som florerar. Ännu för några år sedan var skolkuratorns rum beläget långt in i en korridor, lite undangömt och avsides. I dagens läge har det här rummet i många fall flyttat från korridorens ände in mot skolans mittpunkt. Det här är i sig ingen stor praktisk förändring, men ger ett mycket vägande symbolvärde. Tröskeln att diskutera problem, både små och stora, ska vara så låg som möjligt för att i det långa loppet främja psykisk hälsa. Man ska inte behöva gömma sig bakom hörnet för att ta itu med problem som tynger det egna välmående.

 

Attityden till att medvetet eller omedvetet nonchalera problematiken kring psykisk ohälsa återspeglas i diskussionerna kring placeringen av ett nytt psykiatriskt sjukhus i Åbo. Vill vi modigt lyfta katten på bordet eller ska vi gömma det som känns svårt i hopp om att det försvinner? Vilket bemötande vill man ge invånarna som mår psykiskt dåligt?

 

Speciellt bland unga är psykisk ohälsa inte längre ett lika tabubelagt ämne som det varit. Många unga talar idag öppet om sin mentala hälsa och är rätt så bra på att be om hjälp. De har en helt annan inställning till psykisk ohälsa medan fördomar kan leva kvar bland de äldre generationerna. I en situation där alltfler unga mår psykiskt dåligt ska ämnet inte stigmatiseras ytterligare. Tvärtom. Främjandet av psykisk hälsa är viktigt och vi behöver förändringar som indikerar att det är okej att öppet tala om problemen. Det här är något som också regeringen tagit fasta vid och i regeringsprogrammet ingår en strategi för mental hälsa. Det är en åtgärd värd att investera i eftersom hela samhället gynnas av välmående individer.

 

Enligt THL mår var femte finländare psykiskt dåligt i något skede av sitt liv. Var femte. Det innebär att nästan varje familj drabbas. Det här betyder att psykisk ohälsa redan nu finns mitt ibland oss alla. I våra hem, på våra arbetsplatser och i våra skolor. Det har en stor symbolisk skillnad var ett psykiatriskt sjukhus placeras. Då illamåendet redan finns mitt ibland oss, ja då borde väl sjukhuset också göra det.

 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15