Barnets trygghet och välmående i fokus

28.09.2019 kl. 06:39
Barn och ungas psykiska ohälsa har fått stor uppmärksamhet i de österbottniska tidningarna de senaste veckorna genom satsningen #allaskafåmåbra

Bra, vi måste oftare tala om detta ämne. Det är fråga om en stor nationell framtidsfråga. Lyckliga och välmående barn och unga, med närvarande föräldrar och vuxna, är grundbulten i vårt samhälle inför framtiden.

Må hända det var en slump men samtidigt som det välbesökta #allaskafåmåbra-evenemanget hölls i Vasa i tisdags debatterades ett medborgarinitiativ som berör mobbning och barns välmående i riksdagen. Initiativet tar även upp marginaliseringen av unga samt önskemål om att det i varje lågstadieskola i vårt land ska finnas en vuxen med terapeutiska färdigheter.

Hittills under min tid i riksdagen har jag inte varit med om en så berörande och genuin diskussion av riksdagsledamöterna - oberoende av partitillhörighet - som den i tisdags. Många ledamöter berättade väldigt känslofyllt om hur de själva blivit mobbade under sin skoltid och hur de mått dåligt. Även jag berättade om min grundskoletid då jag blev mobbad. Ny vänskapskrets och idrottsrörelsen var min räddning för att gå vidare.

Det är varje barns och ungdoms rättighet att få känna sig trygg - i alla situationer. Det är viktigt att vi vuxna är närvarande, tar ansvar och tar oss tid att lyssna och se. Varje barn ska ha åtminstone en trygg vuxen att lita på, ett stöd så att barnet får en bra uppväxt för att stävja att barnet inte hamnar på fel spår senare i livet.

Larmrapporter från olika delar av landet visar att många barn och unga mår väldigt dåligt. Det här är synnerligen oroväckande. Orsakerna är många. Förutom mobbningen kan det bland annat handla om höga prestationskrav, utseendefixeringen, ekonomiska orsaker, sjukdomar i familjen samt allt som digitaliseringen inklusive sociala medier medför.

Listan kan göras betydligt längre. De unga som växer upp idag lever i en helt annorlunda vardag än till exempel under min uppväxt på 80-talet.

Mobbningen är som ogräs, det är länge osynligt men ploppar upp med jämna mellanrum. Vissa gånger lämnar ogräset kvar och det ställer till med bekymmer, ofta stora sådana.

Varje mobbningsfall är för mycket. Vi måste visa medmänsklighet och respekt för varandra. Med devisen behandla andra som du själv vill bli behandlad kommer man långt.
 

Under årens lopp har mycket bra gjorts för att förebygga mobbningen och således det psykiska välmåendet. I nya regeringsprogrammet finns många skrivningar som tar ungas psykiska ohälsa på allvar, främst genom att utveckla förebyggande åtgärder, till exempel att alla ska få möjlighet att utöva en hobby via en hobbysedel.

Medborgarinitiativets andemening är synnerligen viktig. Varje vuxen i skolmiljö är viktig. Vid sidan om överbelastade lärare, kuratorer och skolpsykologer är varje skolcoach, fastighetsskötare, köksa, städare och assistenter viktiga för att de fungerar som lärarnas och rektorernas förlängda öron.

Som med mycket annat handlar det om resurser. Frågan är om vi har råd att inte stävja mobbningen och marginaliseringen av barn och unga – också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00