Barnets trygghet och välmående i fokus

28.09.2019 kl. 06:39
Barn och ungas psykiska ohälsa har fått stor uppmärksamhet i de österbottniska tidningarna de senaste veckorna genom satsningen #allaskafåmåbra

Bra, vi måste oftare tala om detta ämne. Det är fråga om en stor nationell framtidsfråga. Lyckliga och välmående barn och unga, med närvarande föräldrar och vuxna, är grundbulten i vårt samhälle inför framtiden.

Må hända det var en slump men samtidigt som det välbesökta #allaskafåmåbra-evenemanget hölls i Vasa i tisdags debatterades ett medborgarinitiativ som berör mobbning och barns välmående i riksdagen. Initiativet tar även upp marginaliseringen av unga samt önskemål om att det i varje lågstadieskola i vårt land ska finnas en vuxen med terapeutiska färdigheter.

Hittills under min tid i riksdagen har jag inte varit med om en så berörande och genuin diskussion av riksdagsledamöterna - oberoende av partitillhörighet - som den i tisdags. Många ledamöter berättade väldigt känslofyllt om hur de själva blivit mobbade under sin skoltid och hur de mått dåligt. Även jag berättade om min grundskoletid då jag blev mobbad. Ny vänskapskrets och idrottsrörelsen var min räddning för att gå vidare.

Det är varje barns och ungdoms rättighet att få känna sig trygg - i alla situationer. Det är viktigt att vi vuxna är närvarande, tar ansvar och tar oss tid att lyssna och se. Varje barn ska ha åtminstone en trygg vuxen att lita på, ett stöd så att barnet får en bra uppväxt för att stävja att barnet inte hamnar på fel spår senare i livet.

Larmrapporter från olika delar av landet visar att många barn och unga mår väldigt dåligt. Det här är synnerligen oroväckande. Orsakerna är många. Förutom mobbningen kan det bland annat handla om höga prestationskrav, utseendefixeringen, ekonomiska orsaker, sjukdomar i familjen samt allt som digitaliseringen inklusive sociala medier medför.

Listan kan göras betydligt längre. De unga som växer upp idag lever i en helt annorlunda vardag än till exempel under min uppväxt på 80-talet.

Mobbningen är som ogräs, det är länge osynligt men ploppar upp med jämna mellanrum. Vissa gånger lämnar ogräset kvar och det ställer till med bekymmer, ofta stora sådana.

Varje mobbningsfall är för mycket. Vi måste visa medmänsklighet och respekt för varandra. Med devisen behandla andra som du själv vill bli behandlad kommer man långt.
 

Under årens lopp har mycket bra gjorts för att förebygga mobbningen och således det psykiska välmåendet. I nya regeringsprogrammet finns många skrivningar som tar ungas psykiska ohälsa på allvar, främst genom att utveckla förebyggande åtgärder, till exempel att alla ska få möjlighet att utöva en hobby via en hobbysedel.

Medborgarinitiativets andemening är synnerligen viktig. Varje vuxen i skolmiljö är viktig. Vid sidan om överbelastade lärare, kuratorer och skolpsykologer är varje skolcoach, fastighetsskötare, köksa, städare och assistenter viktiga för att de fungerar som lärarnas och rektorernas förlängda öron.

Som med mycket annat handlar det om resurser. Frågan är om vi har råd att inte stävja mobbningen och marginaliseringen av barn och unga – också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35