Funktionsdugligheten med reningsverken runt Östersjön bör säkerställas

24.09.2019 kl. 16:44
Ålands riksdagsledamot Löfström vill att Finland tar upp tillståndet för reningsverk runt Östersjön med övriga Östersjöländer efter den stora olyckan i Polen där 3000 liter avloppsvatten läckte ut per sekund

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström bad idag regeringen, via ett skriftligt spörsmål, att med övriga Östersjöländer ta upp till diskussion hur risken för olyckor i reningsverk runt Östersjön minimeras samt att alla har tillräckliga resurser för den viktiga vattenreningen. Detta efter den stora reningsverksolyckan i Polen i slutet av augusti.

 

I slutet av augusti skedde en olycka i det polska reningsverket Czajka, beläget en bit utanför Warszawa. Olyckan medförde att stora mängder orenat vatten, som mest 3000 liter per sekund, i många dagar släpptes ut i floden Wisla som mynnar ut i Östersjön vid Gdansk. Det orenade vattnet har en hög halt näringsämnen vilket ökar övergödningen i vattnet både i floden och i Östersjön, vilket påskyndar syredöden.

 

  • Utbyggnaden av reningsverk i centrala Östeuropa och i Ryssland har haft stor betydelse för minskningen av utsläppen i Östersjön, och de nordiska länderna har här bidragit med mycket. Men om reningsverken ska ha effekt måste de fungera som de ska och olyckor som denna får helt enkelt inte hända, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

  • En olycka är en olycka och måste utredas av myndigheterna i Polen och jag är inte ute efter att peka finger. Händelsen var ändå så pass allvarlig att jag vill att våra ministrar och tjänstemän tar upp frågan om reningsverkens tillstånd runt Östersjön med de andra Östersjöländerna för att konstruktivt diskutera att alla länder säkerställer att reningsverken fungerar med modern teknik och att risken för olyckor minimeras. Östersjön är vårt gemensamma hav och det måste vi ta hand om ifall vi vill att framtida generationer ska kunna simma och fiska i havet, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00