Funktionsdugligheten med reningsverken runt Östersjön bör säkerställas

24.09.2019 kl. 16:44
Ålands riksdagsledamot Löfström vill att Finland tar upp tillståndet för reningsverk runt Östersjön med övriga Östersjöländer efter den stora olyckan i Polen där 3000 liter avloppsvatten läckte ut per sekund

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström bad idag regeringen, via ett skriftligt spörsmål, att med övriga Östersjöländer ta upp till diskussion hur risken för olyckor i reningsverk runt Östersjön minimeras samt att alla har tillräckliga resurser för den viktiga vattenreningen. Detta efter den stora reningsverksolyckan i Polen i slutet av augusti.

 

I slutet av augusti skedde en olycka i det polska reningsverket Czajka, beläget en bit utanför Warszawa. Olyckan medförde att stora mängder orenat vatten, som mest 3000 liter per sekund, i många dagar släpptes ut i floden Wisla som mynnar ut i Östersjön vid Gdansk. Det orenade vattnet har en hög halt näringsämnen vilket ökar övergödningen i vattnet både i floden och i Östersjön, vilket påskyndar syredöden.

 

  • Utbyggnaden av reningsverk i centrala Östeuropa och i Ryssland har haft stor betydelse för minskningen av utsläppen i Östersjön, och de nordiska länderna har här bidragit med mycket. Men om reningsverken ska ha effekt måste de fungera som de ska och olyckor som denna får helt enkelt inte hända, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

  • En olycka är en olycka och måste utredas av myndigheterna i Polen och jag är inte ute efter att peka finger. Händelsen var ändå så pass allvarlig att jag vill att våra ministrar och tjänstemän tar upp frågan om reningsverkens tillstånd runt Östersjön med de andra Östersjöländerna för att konstruktivt diskutera att alla länder säkerställer att reningsverken fungerar med modern teknik och att risken för olyckor minimeras. Östersjön är vårt gemensamma hav och det måste vi ta hand om ifall vi vill att framtida generationer ska kunna simma och fiska i havet, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15