Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

19.09.2019 kl. 18:01
Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz

Ärade talman,

 

Det är entydigt och klart att regeringen Rinne vill se ett aktivt Finland i Europa och internationellt. Det ska synas att Finland har förmåga och framförallt vilja att ta initiativ för att lösa konflikter – vi är inte på den internationella arenan för att vara passiva åskådare eller för att blunda för de problem som finns.

Våra utmaningar är stora. Vi behöver en trovärdig klimatpolitik för att förhindra klimatförändringen som i sitt kölvatten för med sig inte bara ekologiska problem, utan stora sociala, ekonomiska och migrationspolitiska konflikter.

Här räcker det inte med nationella eller regionala insatser, utan då problemen är globala behövs internationella insatser för att lösa dem. Ett delat hot kräver ett delat, gemensamt ansvar.

Att Finland är med i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak är ett bra exempel på ett internationellt samarbete i säkerhetsfrågor. Insatserna har varit framgångsrika: som mest var hela 40 procent av Iraks areal under Isis-organisationens kontroll. I december 2017 proklamerades Isis besegrat, men fortfarande skapar organisationen osäkerhet och instabilitet genom sin ideologiska propaganda.

 

Det är viktigt att beslut om Finlands insatser i Irak fattas av riksdagen. Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar. Samtidigt är det självklart att kraven på trygghet är stora. Krishanterarnas säkerhet är vårt ansvar.

 

Samtidigt är det skäl att lyfta fram proportionerna i Finlands insatser. Det handlar om en samarbetsinsats. I den nu aktuella OIR-insatsen (Operation Inherent Resolve) deltar 31 länder med sammanlagt över 6500 soldater. Den finländska truppstyrkan är 80 soldater. Svenska riksdagsgruppen och SFP ser det som fullt motiverat att Finland deltar i utbildningen av säkerhetsstyrkor i Irak och i irakiska Kurdistan. Detta för att återställa säkerheten och stabiliteten i regionen.

Det är viktigt också för att vi skall kunna påverka de bakomliggande orsakerna till migrationen – nånting som så många röster i denna sal har efterlyst. Om vi inte får kontroll på den terror som Isis gör sig skyldig till har många inte ett annat val än att fly, att flytta bort. Irakierna utgör den största gruppen av asylsökande i Finland. I vårt asylsystem har vi idag 4 200 irakier vilkas asylansökan eller besvärsbeslut är under behandling. År 2018 fattade Migrationsverket sammanlagt 2 712 asylbeslut som gällde irakiska medborgare. Av dessa beslut var 1 094 positiva.

Om en stor del av de asylsökande tvingas återvända är det uppenbart att Finlands deltagande i de säkerhetsåterställande ansträngningarna bör fortsätta. Det är därför också bra att Finland stärker sina bilaterala relationer med Irak inom flera andra sektorer. Det, att Finlands ambassad i Bagdad nu hösten 2019 kommer att öppnas på nytt – efter att ha varit stängd sedan 1991 – måste ses som ett gott tecken.

 

Ärade talman,

Regeringsprogrammet slår fast att det finländska deltagandet i FN:s och andra fredsmedlings- och dialogprocesser ska stärkas. Vi skall dessutom höja nivån på deltagandet i civil krishantering.

Det är bra skrivningar och signalerar att vi igen vill ha en aktiv roll. Den som kritiserat Finland för alltför blygsamma insatser får ofta till svar att det inte är volymen som gäller. Eller också har man från Finlands sida gjort bedömningen att vi själva har så liten nytta av vissa utbildningsoperationer.

De får inte var den egna nyttan som avgör. Även om vi alla bra förstår att Finland vill prioritera sådana operationer som också stöder upprätthållande av den egna kompetensen, så får inte enbart den egoistiska nyttan vara avgörande. Från ett bredare säkerhetsperspektiv är det viktigt att vi är med och utbildar både militära och civila krishanterare, samt hjälper till svårt sargade länder som exempelvis Irak att återfå stabila, mänskliga levnadsvillkor.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00