Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

19.09.2019 kl. 18:01
Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz

Ärade talman,

 

Det är entydigt och klart att regeringen Rinne vill se ett aktivt Finland i Europa och internationellt. Det ska synas att Finland har förmåga och framförallt vilja att ta initiativ för att lösa konflikter – vi är inte på den internationella arenan för att vara passiva åskådare eller för att blunda för de problem som finns.

Våra utmaningar är stora. Vi behöver en trovärdig klimatpolitik för att förhindra klimatförändringen som i sitt kölvatten för med sig inte bara ekologiska problem, utan stora sociala, ekonomiska och migrationspolitiska konflikter.

Här räcker det inte med nationella eller regionala insatser, utan då problemen är globala behövs internationella insatser för att lösa dem. Ett delat hot kräver ett delat, gemensamt ansvar.

Att Finland är med i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak är ett bra exempel på ett internationellt samarbete i säkerhetsfrågor. Insatserna har varit framgångsrika: som mest var hela 40 procent av Iraks areal under Isis-organisationens kontroll. I december 2017 proklamerades Isis besegrat, men fortfarande skapar organisationen osäkerhet och instabilitet genom sin ideologiska propaganda.

 

Det är viktigt att beslut om Finlands insatser i Irak fattas av riksdagen. Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar. Samtidigt är det självklart att kraven på trygghet är stora. Krishanterarnas säkerhet är vårt ansvar.

 

Samtidigt är det skäl att lyfta fram proportionerna i Finlands insatser. Det handlar om en samarbetsinsats. I den nu aktuella OIR-insatsen (Operation Inherent Resolve) deltar 31 länder med sammanlagt över 6500 soldater. Den finländska truppstyrkan är 80 soldater. Svenska riksdagsgruppen och SFP ser det som fullt motiverat att Finland deltar i utbildningen av säkerhetsstyrkor i Irak och i irakiska Kurdistan. Detta för att återställa säkerheten och stabiliteten i regionen.

Det är viktigt också för att vi skall kunna påverka de bakomliggande orsakerna till migrationen – nånting som så många röster i denna sal har efterlyst. Om vi inte får kontroll på den terror som Isis gör sig skyldig till har många inte ett annat val än att fly, att flytta bort. Irakierna utgör den största gruppen av asylsökande i Finland. I vårt asylsystem har vi idag 4 200 irakier vilkas asylansökan eller besvärsbeslut är under behandling. År 2018 fattade Migrationsverket sammanlagt 2 712 asylbeslut som gällde irakiska medborgare. Av dessa beslut var 1 094 positiva.

Om en stor del av de asylsökande tvingas återvända är det uppenbart att Finlands deltagande i de säkerhetsåterställande ansträngningarna bör fortsätta. Det är därför också bra att Finland stärker sina bilaterala relationer med Irak inom flera andra sektorer. Det, att Finlands ambassad i Bagdad nu hösten 2019 kommer att öppnas på nytt – efter att ha varit stängd sedan 1991 – måste ses som ett gott tecken.

 

Ärade talman,

Regeringsprogrammet slår fast att det finländska deltagandet i FN:s och andra fredsmedlings- och dialogprocesser ska stärkas. Vi skall dessutom höja nivån på deltagandet i civil krishantering.

Det är bra skrivningar och signalerar att vi igen vill ha en aktiv roll. Den som kritiserat Finland för alltför blygsamma insatser får ofta till svar att det inte är volymen som gäller. Eller också har man från Finlands sida gjort bedömningen att vi själva har så liten nytta av vissa utbildningsoperationer.

De får inte var den egna nyttan som avgör. Även om vi alla bra förstår att Finland vill prioritera sådana operationer som också stöder upprätthållande av den egna kompetensen, så får inte enbart den egoistiska nyttan vara avgörande. Från ett bredare säkerhetsperspektiv är det viktigt att vi är med och utbildar både militära och civila krishanterare, samt hjälper till svårt sargade länder som exempelvis Irak att återfå stabila, mänskliga levnadsvillkor.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00