Tillsammans är vi starkare

13.09.2019 kl. 10:20
Frihet, jämställdhet, öppenhet, hållbarhet och likabehandling är bara några av de värderingar vi kan säga kännetecknar Norden.

Det är de här värderingarna i kombination med starkt förtroende som utgör grunden i det nordiska välfärdssamhället, och som gjort det lätt att samarbeta för de nordiska länderna. Det nordiska samarbetet är etablerat inom såväl civilsamhället och kulturen som inom politiken och näringslivet.

 

För Finlands utveckling har det varit och är viktigt att ha ett tätt samarbete med samhällen som liknar vårt eget. Finland är en starkare aktör internationellt och inom EU tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det nordiska samarbetet ger oss också bättre förutsättningar att tackla de stora övergripande utmaningarna som t.ex. kampen mot klimatförändringen. Finlands tvåspråkighet och det svenska i vårt land mår bra i den nordiska gemenskapen. 

 

Det nordiska samarbetet fungerar bra. Men det finns ändå skäl att ibland stanna upp och fundera på vart vi vill gå, och göra strategiska prioriteringar för att bli ännu bättre. Det är mot den bakgrunden Nordiska Ministerrådet nyligen godkände en vision för det nordiska samarbetet. Som nordisk samarbetsminister har jag fått vara med i beredningsarbetet. Visionen kan sammanfattas i rubrikerna ”ett grönt Norden”, ”ett konkurrenskraftigt Norden” och ”ett socialt hållbart Norden”.

 

Ett grönt Norden handlar om att tillsammans främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi. De nordiska länderna har en möjlighet att tillsammans göra betydande insatser inom området. Klimatförändringen, föroreningar och hot mot den biologiska mångfalden kräver åtgärder. För att lyckas behövs lösningar såväl lokalt som gemensamt i hela Norden.

 

Ett konkurrenskraftigt Norden innebär att vi tillsammans främjar hållbar tillväxt baserad på kunskap, innovationer, fri rörlighet och digital integration. Det finns möjligheter att nå framsteg t.ex. inom hållbar energiproduktion, transporter, investeringar, bioekonomi och cirkulär ekonomi. På det här sättet kan vi nå en hållbar ekonomisk tillväxt, skapa flera jobb och säkra vår konkurrenskraft.

 

Med ett socialt hållbart Norden vill vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar, ökat kulturutbyte och stärkt välfärd. Jämställdhet och social rättvisa är grundvärderingar i de nordiska länderna och har samtidigt skapat dynamiska ekonomier. Synen på utbildning, innovation och forskning som investeringar i framtiden är gemensam för de nordiska länderna. Förbättrad rörlighet och fördjupad integration stärker våra länder och gör livet lättare för medborgarna och för företagen.

 

På 1950-talet kunde de nordiska länderna komma överens om passfrihet. Det var på sin tid ett globalt enastående framsteg. Sedan dess har mycket positivt hänt som ingen kunde tänka sig då. Jag tror att vi idag genom ett strategiskt arbete med en modern vision kan nå ytterligare framsteg, sådana som ingen kanske kunde tänka sig för bara några år sedan. Tillsammans är vi starkare.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30