Tillsammans är vi starkare

13.09.2019 kl. 10:20
Frihet, jämställdhet, öppenhet, hållbarhet och likabehandling är bara några av de värderingar vi kan säga kännetecknar Norden.

Det är de här värderingarna i kombination med starkt förtroende som utgör grunden i det nordiska välfärdssamhället, och som gjort det lätt att samarbeta för de nordiska länderna. Det nordiska samarbetet är etablerat inom såväl civilsamhället och kulturen som inom politiken och näringslivet.

 

För Finlands utveckling har det varit och är viktigt att ha ett tätt samarbete med samhällen som liknar vårt eget. Finland är en starkare aktör internationellt och inom EU tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det nordiska samarbetet ger oss också bättre förutsättningar att tackla de stora övergripande utmaningarna som t.ex. kampen mot klimatförändringen. Finlands tvåspråkighet och det svenska i vårt land mår bra i den nordiska gemenskapen. 

 

Det nordiska samarbetet fungerar bra. Men det finns ändå skäl att ibland stanna upp och fundera på vart vi vill gå, och göra strategiska prioriteringar för att bli ännu bättre. Det är mot den bakgrunden Nordiska Ministerrådet nyligen godkände en vision för det nordiska samarbetet. Som nordisk samarbetsminister har jag fått vara med i beredningsarbetet. Visionen kan sammanfattas i rubrikerna ”ett grönt Norden”, ”ett konkurrenskraftigt Norden” och ”ett socialt hållbart Norden”.

 

Ett grönt Norden handlar om att tillsammans främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi. De nordiska länderna har en möjlighet att tillsammans göra betydande insatser inom området. Klimatförändringen, föroreningar och hot mot den biologiska mångfalden kräver åtgärder. För att lyckas behövs lösningar såväl lokalt som gemensamt i hela Norden.

 

Ett konkurrenskraftigt Norden innebär att vi tillsammans främjar hållbar tillväxt baserad på kunskap, innovationer, fri rörlighet och digital integration. Det finns möjligheter att nå framsteg t.ex. inom hållbar energiproduktion, transporter, investeringar, bioekonomi och cirkulär ekonomi. På det här sättet kan vi nå en hållbar ekonomisk tillväxt, skapa flera jobb och säkra vår konkurrenskraft.

 

Med ett socialt hållbart Norden vill vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar, ökat kulturutbyte och stärkt välfärd. Jämställdhet och social rättvisa är grundvärderingar i de nordiska länderna och har samtidigt skapat dynamiska ekonomier. Synen på utbildning, innovation och forskning som investeringar i framtiden är gemensam för de nordiska länderna. Förbättrad rörlighet och fördjupad integration stärker våra länder och gör livet lättare för medborgarna och för företagen.

 

På 1950-talet kunde de nordiska länderna komma överens om passfrihet. Det var på sin tid ett globalt enastående framsteg. Sedan dess har mycket positivt hänt som ingen kunde tänka sig då. Jag tror att vi idag genom ett strategiskt arbete med en modern vision kan nå ytterligare framsteg, sådana som ingen kanske kunde tänka sig för bara några år sedan. Tillsammans är vi starkare.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38

Regionförvaltningsreformen

Gruppanförande 5.3 2013 hållet av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. Tema: Statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen
05.03.2013 kl. 15:12

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande vid riksmötets öppningsdebatt

Gruppordförande Mikaela Nylander höll svenska riksdagsgruppens anförande i samband med riksmötets öppning 12.2 2013
12.02.2013 kl. 14:00