Rättsstatsprincipen viktigast för ett fungerande samhälle

10.09.2019 kl. 12:08
I juli fyllde Finlands regeringsform 100 år. Idag firas hundraårsjubileet av regeringsformen i riksdagen.

– Vår regeringsform från 1919 har utgjort en viktig grund för vår demokrati och har bidragit till att Finland utvecklats till en modern rättsstat. Som EU-ordförandeland understryker Finland vikten av att stärka rättsstatsprincipen runt om i Europa. Det handlar om att respektera oberoende domstolar, mänskliga rättigheter och demokrati och därigenom stärka förtroendet EU-länderna emellan, säger Justitieminister och SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Detta nämnde justitieminister Henriksson också idag när hon öppnade den stora rättsstatskonferensen som ordnas i Helsingfors som en del av Finlands EU-ordförandeskap.

– Finland var det första land i Europa med lika rösträtt för män och kvinnor. Rösträtten är något vi verkligen ska värna om och påminna oss själva om att rätten att använda sin röst är en rättighet, betonar Henriksson.

K.J. Ståhlberg hade en nyckelroll i utformandet av vårt lands första grundlag, regeringsformen. Genom den gavs även konstitutionellt skydd för medborgarnas grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet.

– Vi ska vara stolta över Finland där alla har rätt att utöva sin religion, säga vad de tycker och visa sin åsikt. Men genom frihet kommer ansvar. Vi får inte tillåta att man gömmer sig bakom yttrandefriheten om man samtidigt kränker andras grundläggande rättigheter.

– Vi ska fortsätta bygga på vårt samhälle och stärka känslan av stolthet och gemenskap. Jag vill även i fortsättningen se ett tvåspråkigt och frisinnat Finland som är öppet och jämlikt och där individens frihet, men också ansvar, är i centrum, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00