Därför behöver Åland få mer pengar tillbaka

09.09.2019 kl. 10:56
Enligt Ålands självstyrelselag har staten lagstiftningsbehörighet i fråga om allmänna skatter och avgifter

Skattskyldiga på Åland betalar således skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga landet. Den statliga inkomst- och kapitalskatten är därför densamma. Statlig mervärdesskatt på varor och tjänster tas ut på exakt samma grund som i övriga Finland. Bilar registrerade på Åland har egna registerplåtar, men bil- och fordonsskatten är precis densamma som för fordon i övriga Finland. Det här gäller så klart också bränsleskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, samfundsskatt och alla andra skatter. Den statliga skattegrunden är precis lika på Åland som i övriga delar av landet.

Skatterna på Åland uppbärs, i likhet med övriga landet, av skatteverket för att sedan gå in i statsbudgeten för att finansiera bland annat sjukvård, utbildning, statsandelar, vägar och näringspolitik. På Åland finansieras de här verksamheterna dock inte av staten, utan av landskapet Åland, i enlighet med självstyrelselagen.

För att ha råd att finansiera det, som hör till Ålands självstyrelse, får Åland tillbaka en andel av alla de statliga skatter man betalar. I självstyrelselagen från år 1993 bestämdes att Åland varje år får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter, exklusive upplåning. Om ålänningar är flitiga skattebetalare får man ytterligare tillbaka det belopp som överstiger 0,50 %, i så kallad flitpeng, men bara på vissa direkta skatter såsom inkomst-, kapital- och samfundsskatt. På exempelvis momsintäkter, som ökat i betydelse, och alla punktskatter finns ingen flitpeng.

Varje år sedan systemet kom i kraft år 1993 har åländska skattebetalare betalat mer än föreskrivet och flitpengen betalats ut. Förklaringen till det är framförallt Ålands höga sysselsättning och att skatteintäkterna blir högre när flera jobbar. Vad är då problemet?

Sedan år 1993 har Ålands befolkning vuxit i dubbel så snabb takt som landets hela befolkning. År 1993 var Ålands befolkning 0,49 % av landets befolkning. Vid senaste årsskifte var andelen 0,54 %. Det här kan kanske låta futtigt i procent, men för Åland handlar det om en ökning av befolkningen med knappt 19 %, eller med 4687 individer. Det är en betydande ökning.

Problemet för Åland är att vi trots denna ökning fortfarande bara får tillbaka 0,45 % av de statliga skatter som betalas. Samtidigt innebär en ökande befolkning naturligt att kostnaderna för den offentliga servicen, som bekostas av Åland, ökar. Fler skolplatser och sjukbäddar behövs då man blir flera.

Det som räddat Åland ekonomiskt, och gjort att Åland ändå lyckats klara sig så här länge, har varit den låga arbetslösheten. Då sysselsättningen varit högre än 80 % har lägre arbetslöshetskostnader uppkommit. Men det finns heller nu inget finansiellt utrymme för sämre tider. Och om befolkningen fortsätter växa i samma takt, vilket Åland vill, blir finansieringen ännu skevare. Av bland annat den anledningen behöver pengarna som Åland får tillbaka höjas genom en ändring av självstyrelselagen för att reflektera de senaste drygt 25 årens befolkningsökning.

Åland vill inte ha bidrag utan enbart få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar för att kunna växa och fortsätta bidra till landets ekonomi.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35