Kolumn

Därför behöver Åland få mer pengar tillbaka

09.09.2019 kl. 10:56

Enligt Ålands självstyrelselag har staten lagstiftningsbehörighet i fråga om allmänna skatter och avgifter

Skattskyldiga på Åland betalar således skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga landet. Den statliga inkomst- och kapitalskatten är därför densamma. Statlig mervärdesskatt på varor och tjänster tas ut på exakt samma grund som i övriga Finland. Bilar registrerade på Åland har egna registerplåtar, men bil- och fordonsskatten är precis densamma som för fordon i övriga Finland. Det här gäller så klart också bränsleskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, samfundsskatt och alla andra skatter. Den statliga skattegrunden är precis lika på Åland som i övriga delar av landet.

Skatterna på Åland uppbärs, i likhet med övriga landet, av skatteverket för att sedan gå in i statsbudgeten för att finansiera bland annat sjukvård, utbildning, statsandelar, vägar och näringspolitik. På Åland finansieras de här verksamheterna dock inte av staten, utan av landskapet Åland, i enlighet med självstyrelselagen.

För att ha råd att finansiera det, som hör till Ålands självstyrelse, får Åland tillbaka en andel av alla de statliga skatter man betalar. I självstyrelselagen från år 1993 bestämdes att Åland varje år får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter, exklusive upplåning. Om ålänningar är flitiga skattebetalare får man ytterligare tillbaka det belopp som överstiger 0,50 %, i så kallad flitpeng, men bara på vissa direkta skatter såsom inkomst-, kapital- och samfundsskatt. På exempelvis momsintäkter, som ökat i betydelse, och alla punktskatter finns ingen flitpeng.

Varje år sedan systemet kom i kraft år 1993 har åländska skattebetalare betalat mer än föreskrivet och flitpengen betalats ut. Förklaringen till det är framförallt Ålands höga sysselsättning och att skatteintäkterna blir högre när flera jobbar. Vad är då problemet?

Sedan år 1993 har Ålands befolkning vuxit i dubbel så snabb takt som landets hela befolkning. År 1993 var Ålands befolkning 0,49 % av landets befolkning. Vid senaste årsskifte var andelen 0,54 %. Det här kan kanske låta futtigt i procent, men för Åland handlar det om en ökning av befolkningen med knappt 19 %, eller med 4687 individer. Det är en betydande ökning.

Problemet för Åland är att vi trots denna ökning fortfarande bara får tillbaka 0,45 % av de statliga skatter som betalas. Samtidigt innebär en ökande befolkning naturligt att kostnaderna för den offentliga servicen, som bekostas av Åland, ökar. Fler skolplatser och sjukbäddar behövs då man blir flera.

Det som räddat Åland ekonomiskt, och gjort att Åland ändå lyckats klara sig så här länge, har varit den låga arbetslösheten. Då sysselsättningen varit högre än 80 % har lägre arbetslöshetskostnader uppkommit. Men det finns heller nu inget finansiellt utrymme för sämre tider. Och om befolkningen fortsätter växa i samma takt, vilket Åland vill, blir finansieringen ännu skevare. Av bland annat den anledningen behöver pengarna som Åland får tillbaka höjas genom en ändring av självstyrelselagen för att reflektera de senaste drygt 25 årens befolkningsökning.

Åland vill inte ha bidrag utan enbart få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar för att kunna växa och fortsätta bidra till landets ekonomi.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15