Norden på Världskartan

08.09.2019 kl. 10:55
Veckan som gått inleddes för egen del genom flertalet intressanta möten och träffar inom Nordiska Rådet.

Det kändes bra att bli vald till utskottet för tillväxt och utveckling i Norden - bl.a. eftersom det ger ytterligare en arena för att lyfta fram och driva gränsregional samverkan i allmänhet och kvarkenregionen i synnerhet. Att stärka det nordiska är även det bästa sättet att konkret stärka svenskan i Finland.

 

Under dagarna och diskussionerna med de nordiska vännerna fäste jag mig speciellt vid tre viktiga och intressanta frågor. För det första konstaterade Ulf Sverdrup, direktör för Nordens utrikespolitiska institut NUPI, att det finns goda grunder för att göra en ny "Stoltenberg-rapport" som stakar ut det framtida nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.

 

Ett annat viktigt och intressant initiativ - som direkt skulle hjälpa folk i vardagen - var tanken om ett nordiskt E-Recept, som alltså skulle möjliggöra det faktum att medicin som ordineras i ett nordiskt land kunde lösas ut i ett annat nordiskt land. Det tredje som kan nämnas är ett initiativ som specifikt gällde mitt eget utskott och som gällde ambitionen att göra Norden till föregångare inom elektrifiering av sjöfart och terminaler samt därtillhörande reglering. Här finns mycket att vinna för nordiska bolag och därmed stor potential för nya arbetsplatser även för kommande generationer.

 

Såväl Vasa som Umeå hör som bekant till städer som satsar rejält på sina respektive hamnar och det är fantastiskt att konkret se hur nya kvarkenfärjan nu tar form med fina partners som ABB, Wärtsilä, WE Tech, VEO, Danfoss och många fler. Blev själv oerhört imponerad av tillverkningenprocessen för ABB:s unika Azipod-drivsystem då jag i veckan besökte fabriken i Nordsjö.

 

Under innevarande år har Österbottens förbund fungerat som koordinator för såväl valkretsens eget nätverk av landskap som för hela Västra Finlands motsvarande. I samband med vårt sista värdskap för stormötet i onsdags valde vi att fästa speciell uppmärksamhet vid trafiksystemplanering och väginvesteringar. Att vi österbottningar tillsammans skall klara av att få till stånd en del omkörningsfiler bör vara lika självklart som att vi fick in riksåttan i stomvägsnätverket, men vi bör även tillsammans med vänner i bl.a. Jyväskylä, Tammerfors och Björneborg se till att vi rejält förstärker och förbättrar väg- & tågförbindelser i hela Västra Finland. Att dessutom komplettera kommunikationerna med regionala elflyg inom kvarkenregionen kan kännas som en utopi idag med självklart om ett antal år, så jag anser att det är ett av de områden vi definitivt inom Kvarkenrådet EGTS ska börja arbeta för nu när nya färjan är i hamn. Förutom näringslivet kommer det naturligtvis att gynna fördjupad samverkan inom utbildning, vård samt locka nya människor till regionen. Veckan avslutades med att tillsammans med en del av talmanskonferensen träffa Europaparlamentets talman samt ledare för alla politiska grupperingar i parlamentet. Som kuriosa kan nämnas att vi i riksdagens framtidsutskott tog beslut om att under kommande månader besöka två av Europas absolut mest intressanta ställen: Cern - och Vasa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35