Norden på Världskartan

08.09.2019 kl. 10:55
Veckan som gått inleddes för egen del genom flertalet intressanta möten och träffar inom Nordiska Rådet.

Det kändes bra att bli vald till utskottet för tillväxt och utveckling i Norden - bl.a. eftersom det ger ytterligare en arena för att lyfta fram och driva gränsregional samverkan i allmänhet och kvarkenregionen i synnerhet. Att stärka det nordiska är även det bästa sättet att konkret stärka svenskan i Finland.

 

Under dagarna och diskussionerna med de nordiska vännerna fäste jag mig speciellt vid tre viktiga och intressanta frågor. För det första konstaterade Ulf Sverdrup, direktör för Nordens utrikespolitiska institut NUPI, att det finns goda grunder för att göra en ny "Stoltenberg-rapport" som stakar ut det framtida nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.

 

Ett annat viktigt och intressant initiativ - som direkt skulle hjälpa folk i vardagen - var tanken om ett nordiskt E-Recept, som alltså skulle möjliggöra det faktum att medicin som ordineras i ett nordiskt land kunde lösas ut i ett annat nordiskt land. Det tredje som kan nämnas är ett initiativ som specifikt gällde mitt eget utskott och som gällde ambitionen att göra Norden till föregångare inom elektrifiering av sjöfart och terminaler samt därtillhörande reglering. Här finns mycket att vinna för nordiska bolag och därmed stor potential för nya arbetsplatser även för kommande generationer.

 

Såväl Vasa som Umeå hör som bekant till städer som satsar rejält på sina respektive hamnar och det är fantastiskt att konkret se hur nya kvarkenfärjan nu tar form med fina partners som ABB, Wärtsilä, WE Tech, VEO, Danfoss och många fler. Blev själv oerhört imponerad av tillverkningenprocessen för ABB:s unika Azipod-drivsystem då jag i veckan besökte fabriken i Nordsjö.

 

Under innevarande år har Österbottens förbund fungerat som koordinator för såväl valkretsens eget nätverk av landskap som för hela Västra Finlands motsvarande. I samband med vårt sista värdskap för stormötet i onsdags valde vi att fästa speciell uppmärksamhet vid trafiksystemplanering och väginvesteringar. Att vi österbottningar tillsammans skall klara av att få till stånd en del omkörningsfiler bör vara lika självklart som att vi fick in riksåttan i stomvägsnätverket, men vi bör även tillsammans med vänner i bl.a. Jyväskylä, Tammerfors och Björneborg se till att vi rejält förstärker och förbättrar väg- & tågförbindelser i hela Västra Finland. Att dessutom komplettera kommunikationerna med regionala elflyg inom kvarkenregionen kan kännas som en utopi idag med självklart om ett antal år, så jag anser att det är ett av de områden vi definitivt inom Kvarkenrådet EGTS ska börja arbeta för nu när nya färjan är i hamn. Förutom näringslivet kommer det naturligtvis att gynna fördjupad samverkan inom utbildning, vård samt locka nya människor till regionen. Veckan avslutades med att tillsammans med en del av talmanskonferensen träffa Europaparlamentets talman samt ledare för alla politiska grupperingar i parlamentet. Som kuriosa kan nämnas att vi i riksdagens framtidsutskott tog beslut om att under kommande månader besöka två av Europas absolut mest intressanta ställen: Cern - och Vasa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00