Hösthälsningar från riksdagen

07.09.2019 kl. 05:59
Denna vecka har riksdagen inlett sin höstsession. För en riksdagsledamot betyder det att rutinerna med plenum och utskottsmöten inträder. Det innebär också att veckorna mer eller mindre tillbringas i Helsingfors.

Vägarna och deras underhåll är något som bekymrar många. Riksväg 8, vilken är ryggraden i vårt transportnät i Österbotten, betonas av de flesta. Även de mindre statliga vägarnas skick inger bekymmer, vilket vi fick läsa om i tisdagens nummer av denna tidning (3.9).  Tillsammans med mina kolleger från regionen arbetar jag samstämmigt för att våra vägar skall förbättras och för att vi får en positiv utveckling. Regeringsprogrammet utgör en bra grund för detta men för att vi ska få vägarna i skick krävs det kraftansträngningar av oss alla. Vi har en stor reparationsskuld att ta igen. Alla vägar kan inte åtgärdas under ett år men riktningen är nu den rätta.

Postens löneskillnader har väckt diskussion den här veckan. Under höstens första plenum verkade riksdagen vara relativt enig om att ledningens löner är orimliga. Löneskillnader hör till en marknadsekonomi men löneutvecklingen bekymrar mig ändå, inte bara gällande Posten utan i offentliga företag överlag. En fungerande post är viktig för glesbygden och det är klart att Posten måste utvecklas. Men i ett samhälle som vill vara tryggt och inkludera alla får löneutvecklingen inte gå åt så drastiskt olika håll och utmana medborgarnas rättsuppfattning. Staten ska så lite som möjligt blanda sig i lönepolitiken, men jag tackar ändå regeringen och den ansvariga ministern som tagit tag i ledningens löner.

Skarvdebatten har blossat upp i de österbottniska medierna och bland allmänheten i och med att den s.k. skarvarbetsgruppen enligt offentliga uppgifter har svårigheter att nå någon form av enighet.  Arbetsgruppen är ju inte den första men hoppeligen den sista som arbetar med denna fråga. Vår nuvarande lagstiftning och EU-direktiv möjliggör redan i princip så kallad skyddsjakt på skarv men i praktiken har NTM-centralen i Egentliga Finland varit motvillig att bevilja lov för skyddsjakt. Med andra ord finns det redan sätt att minimera skadorna som skarven orsakar kustfisket och miljön. Men bara om viljan finns. Nu gäller det för alla att inse sitt ansvar så att enighet kan nås. Enighet kräver dock förståelse för de hot som skarven utgör för kustfisket och närmiljön.  De som lever i, av och med skärgårdsmiljön är de experter vars erfarenheter bör väga tungt när lösningarna diskuteras. Alla måste inse att det är skärgårdsbefolkningens levebröd och vardagsliv det handlar om.

Jag ser med tillförsikt och stort hopp på höstens arbete. De frågor jag lyft här är ett urval av de frågor som kommer att uppta mitt arbete nu i höst.  Landsbygden, lönsamheten inom livsmedelsproduktion och klimatpolitiken är andra stora frågor att ta tag i.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50