Hösthälsningar från riksdagen

07.09.2019 kl. 05:59
Denna vecka har riksdagen inlett sin höstsession. För en riksdagsledamot betyder det att rutinerna med plenum och utskottsmöten inträder. Det innebär också att veckorna mer eller mindre tillbringas i Helsingfors.

Vägarna och deras underhåll är något som bekymrar många. Riksväg 8, vilken är ryggraden i vårt transportnät i Österbotten, betonas av de flesta. Även de mindre statliga vägarnas skick inger bekymmer, vilket vi fick läsa om i tisdagens nummer av denna tidning (3.9).  Tillsammans med mina kolleger från regionen arbetar jag samstämmigt för att våra vägar skall förbättras och för att vi får en positiv utveckling. Regeringsprogrammet utgör en bra grund för detta men för att vi ska få vägarna i skick krävs det kraftansträngningar av oss alla. Vi har en stor reparationsskuld att ta igen. Alla vägar kan inte åtgärdas under ett år men riktningen är nu den rätta.

Postens löneskillnader har väckt diskussion den här veckan. Under höstens första plenum verkade riksdagen vara relativt enig om att ledningens löner är orimliga. Löneskillnader hör till en marknadsekonomi men löneutvecklingen bekymrar mig ändå, inte bara gällande Posten utan i offentliga företag överlag. En fungerande post är viktig för glesbygden och det är klart att Posten måste utvecklas. Men i ett samhälle som vill vara tryggt och inkludera alla får löneutvecklingen inte gå åt så drastiskt olika håll och utmana medborgarnas rättsuppfattning. Staten ska så lite som möjligt blanda sig i lönepolitiken, men jag tackar ändå regeringen och den ansvariga ministern som tagit tag i ledningens löner.

Skarvdebatten har blossat upp i de österbottniska medierna och bland allmänheten i och med att den s.k. skarvarbetsgruppen enligt offentliga uppgifter har svårigheter att nå någon form av enighet.  Arbetsgruppen är ju inte den första men hoppeligen den sista som arbetar med denna fråga. Vår nuvarande lagstiftning och EU-direktiv möjliggör redan i princip så kallad skyddsjakt på skarv men i praktiken har NTM-centralen i Egentliga Finland varit motvillig att bevilja lov för skyddsjakt. Med andra ord finns det redan sätt att minimera skadorna som skarven orsakar kustfisket och miljön. Men bara om viljan finns. Nu gäller det för alla att inse sitt ansvar så att enighet kan nås. Enighet kräver dock förståelse för de hot som skarven utgör för kustfisket och närmiljön.  De som lever i, av och med skärgårdsmiljön är de experter vars erfarenheter bör väga tungt när lösningarna diskuteras. Alla måste inse att det är skärgårdsbefolkningens levebröd och vardagsliv det handlar om.

Jag ser med tillförsikt och stort hopp på höstens arbete. De frågor jag lyft här är ett urval av de frågor som kommer att uppta mitt arbete nu i höst.  Landsbygden, lönsamheten inom livsmedelsproduktion och klimatpolitiken är andra stora frågor att ta tag i.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30