Hösthälsningar från riksdagen

07.09.2019 kl. 05:59
Denna vecka har riksdagen inlett sin höstsession. För en riksdagsledamot betyder det att rutinerna med plenum och utskottsmöten inträder. Det innebär också att veckorna mer eller mindre tillbringas i Helsingfors.

Vägarna och deras underhåll är något som bekymrar många. Riksväg 8, vilken är ryggraden i vårt transportnät i Österbotten, betonas av de flesta. Även de mindre statliga vägarnas skick inger bekymmer, vilket vi fick läsa om i tisdagens nummer av denna tidning (3.9).  Tillsammans med mina kolleger från regionen arbetar jag samstämmigt för att våra vägar skall förbättras och för att vi får en positiv utveckling. Regeringsprogrammet utgör en bra grund för detta men för att vi ska få vägarna i skick krävs det kraftansträngningar av oss alla. Vi har en stor reparationsskuld att ta igen. Alla vägar kan inte åtgärdas under ett år men riktningen är nu den rätta.

Postens löneskillnader har väckt diskussion den här veckan. Under höstens första plenum verkade riksdagen vara relativt enig om att ledningens löner är orimliga. Löneskillnader hör till en marknadsekonomi men löneutvecklingen bekymrar mig ändå, inte bara gällande Posten utan i offentliga företag överlag. En fungerande post är viktig för glesbygden och det är klart att Posten måste utvecklas. Men i ett samhälle som vill vara tryggt och inkludera alla får löneutvecklingen inte gå åt så drastiskt olika håll och utmana medborgarnas rättsuppfattning. Staten ska så lite som möjligt blanda sig i lönepolitiken, men jag tackar ändå regeringen och den ansvariga ministern som tagit tag i ledningens löner.

Skarvdebatten har blossat upp i de österbottniska medierna och bland allmänheten i och med att den s.k. skarvarbetsgruppen enligt offentliga uppgifter har svårigheter att nå någon form av enighet.  Arbetsgruppen är ju inte den första men hoppeligen den sista som arbetar med denna fråga. Vår nuvarande lagstiftning och EU-direktiv möjliggör redan i princip så kallad skyddsjakt på skarv men i praktiken har NTM-centralen i Egentliga Finland varit motvillig att bevilja lov för skyddsjakt. Med andra ord finns det redan sätt att minimera skadorna som skarven orsakar kustfisket och miljön. Men bara om viljan finns. Nu gäller det för alla att inse sitt ansvar så att enighet kan nås. Enighet kräver dock förståelse för de hot som skarven utgör för kustfisket och närmiljön.  De som lever i, av och med skärgårdsmiljön är de experter vars erfarenheter bör väga tungt när lösningarna diskuteras. Alla måste inse att det är skärgårdsbefolkningens levebröd och vardagsliv det handlar om.

Jag ser med tillförsikt och stort hopp på höstens arbete. De frågor jag lyft här är ett urval av de frågor som kommer att uppta mitt arbete nu i höst.  Landsbygden, lönsamheten inom livsmedelsproduktion och klimatpolitiken är andra stora frågor att ta tag i.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00