Motion och idrott för alla

06.08.2019 kl. 15:19

Sommarledigheten kan ge oss tid att reflektera över vår omgivning och tillbringa tid med våra allra käraste. Jag har under en del av min ledighet fått följa med min sons fotbollslag till Dublin. Det var en väldigt trevlig resa och jag kunde igen en gång konstatera att idrott är givande på så många olika sätt. Den förenar och fostrar, förutom att det handlar om tävling. Pojkarnas lag hade för övrigt laganda som motto.

 

Idrott och motion är bra och nyttigt också på många andra sätt. Undersökningar visar att de stärker oss som människor både fysiskt och psykiskt. Idrott kan också ge oss en känsla av delaktighet oberoende om vi deltar som idrottare, bakgrundsaktörer i en förening eller på läktaren. För mig är motion en viktig del av vardagen. Den ger mig energi och får mig att må bra.

 

Alla borde ha rätt och möjligheter till idrott och motion, speciellt med tanke på de positiva effekter det har på individnivå. Både äldre och yngre borde få leka, motionera eller idrotta. För att det här ska vara möjligt behöver det finnas eller skapas tillräckligt bra förutsättningar i form av olika anläggningar. Ansvaret för det ligger till stora delar på kommuner och staten, men även den privata sidans bidrag är av stort värde.

 

Då jag för en vecka sen vistades i Dublin var jag imponerad över hur staden och universiteten satsat på fina och ändamålsenliga faciliteter för åtminstone fotboll och rugby. Visst har det ju satsats en hel del på idrottsanläggningar även i Finland under de senaste åren, men jag tycker ändå att vi borde göra ännu mera. Med tanke på hur viktigt det är att människor rör på sig behöver det finnas goda förutsättningar att lätt kunna syssla med motion och idrott. Alla trivs inte med eller är lämpade för samma grenar. Därför måste det finnas en bredd av olika alternativ. Det ska finnas fotbollsplaner, inomhusanläggningar, näridrottsplatser, lättrafikleder, löptrappor och förstås också lekplatser som inspirerar till rörelse.

 

Det är inte alltid bara existensen av faciliteterna som garanterar jämlika möjligheter till motion och idrott. I somras deltog jag i en diskussion i Suomi Areena om jämställdhet inom idrotten. Budskapet var tydligt. Vi behöver medvetna och konsekventa åtgärder och en bra uppföljning av dem för att verkligen ge lika förutsättningar inom idrotten för män och kvinnor. Det handlar om allt från träningsförhållanden, utrymmen, hur offentliga stöd fördelas, antal träningar och tränarnas utbildningsnivå till sponsorer, publik och synlighet. Alla de här faktorerna hänger ihop och påverkar varandra.

 

Yle är ett bra exempel på hur man målmedvetet kan förbättra jämställdheten inom sitt eget område. Yle har strategiskt arbetat för att genom sina kanaler sträva till att visa lika mycket dam- och herridrott och dessutom också porträttera idrottarna på samma villkor. Sändningen av hela sommarens fotbolls-VM för damer är ett bra exempel på medvetna val. Det var en mycket lyckad satsning.

 

Min erfarenhet från idrotten och också resan till Dublin är att både män och kvinnor kan vara lika bra idrottare. Att se unga pojkar göra Megan Rapinoes eller andra måldrottningars målgester från sommarens fotbolls-VM känns bra att se. Vi måste se till att skapa jämställda förutsättningar för alla, innan vi kan räkna med framgång. Det stöder i grund och botten våra allas välmående oberoende om vi siktar på att bli bäst i vår gren eller bara må lite bättre.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00