Kolumn

Motion och idrott för alla

06.08.2019 kl. 15:19

Sommarledigheten kan ge oss tid att reflektera över vår omgivning och tillbringa tid med våra allra käraste. Jag har under en del av min ledighet fått följa med min sons fotbollslag till Dublin. Det var en väldigt trevlig resa och jag kunde igen en gång konstatera att idrott är givande på så många olika sätt. Den förenar och fostrar, förutom att det handlar om tävling. Pojkarnas lag hade för övrigt laganda som motto.

Idrott och motion är bra och nyttigt också på många andra sätt. Undersökningar visar att de stärker oss som människor både fysiskt och psykiskt. Idrott kan också ge oss en känsla av delaktighet oberoende om vi deltar som idrottare, bakgrundsaktörer i en förening eller på läktaren. För mig är motion en viktig del av vardagen. Den ger mig energi och får mig att må bra.

Alla borde ha rätt och möjligheter till idrott och motion, speciellt med tanke på de positiva effekter det har på individnivå. Både äldre och yngre borde få leka, motionera eller idrotta. För att det här ska vara möjligt behöver det finnas eller skapas tillräckligt bra förutsättningar i form av olika anläggningar. Ansvaret för det ligger till stora delar på kommuner och staten, men även den privata sidans bidrag är av stort värde.

Då jag för en vecka sen vistades i Dublin var jag imponerad över hur staden och universiteten satsat på fina och ändamålsenliga faciliteter för åtminstone fotboll och rugby. Visst har det ju satsats en hel del på idrottsanläggningar även i Finland under de senaste åren, men jag tycker ändå att vi borde göra ännu mera. Med tanke på hur viktigt det är att människor rör på sig behöver det finnas goda förutsättningar att lätt kunna syssla med motion och idrott. Alla trivs inte med eller är lämpade för samma grenar. Därför måste det finnas en bredd av olika alternativ. Det ska finnas fotbollsplaner, inomhusanläggningar, näridrottsplatser, lättrafikleder, löptrappor och förstås också lekplatser som inspirerar till rörelse.

Det är inte alltid bara existensen av faciliteterna som garanterar jämlika möjligheter till motion och idrott. I somras deltog jag i en diskussion i Suomi Areena om jämställdhet inom idrotten. Budskapet var tydligt. Vi behöver medvetna och konsekventa åtgärder och en bra uppföljning av dem för att verkligen ge lika förutsättningar inom idrotten för män och kvinnor. Det handlar om allt från träningsförhållanden, utrymmen, hur offentliga stöd fördelas, antal träningar och tränarnas utbildningsnivå till sponsorer, publik och synlighet. Alla de här faktorerna hänger ihop och påverkar varandra.

Yle är ett bra exempel på hur man målmedvetet kan förbättra jämställdheten inom sitt eget område. Yle har strategiskt arbetat för att genom sina kanaler sträva till att visa lika mycket dam- och herridrott och dessutom också porträttera idrottarna på samma villkor. Sändningen av hela sommarens fotbolls-VM för damer är ett bra exempel på medvetna val. Det var en mycket lyckad satsning.

Min erfarenhet från idrotten och också resan till Dublin är att både män och kvinnor kan vara lika bra idrottare. Att se unga pojkar göra Megan Rapinoes eller andra måldrottningars målgester från sommarens fotbolls-VM känns bra att se. Vi måste se till att skapa jämställda förutsättningar för alla, innan vi kan räkna med framgång. Det stöder i grund och botten våra allas välmående oberoende om vi siktar på att bli bäst i vår gren eller bara må lite bättre.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15