En ny portfölj

03.07.2019 kl. 15:18
De senaste månaderna har varit händelserika.

Efter riksdagsvalet hölls det intensiva regeringsförhandlingar och nu har regeringsarbetet sparkats igång i rask takt inför Finlands EU-ordförandeskap, som inleddes i måndags. Jag ser för egen del framemot att sköta uppdraget som minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Det är två viktiga områden med en naturlig koppling till varandra.

Det att regeringen har en minister för nordiskt samarbetet och jämställdhet visar att det finns en uttalad vilja att prioritera just dessa frågor. Det är dessutom för mig personligen otroligt intressant att få insyn i flera olika ministerier. Frågor kring nordiskt samarbete ligger i Utrikesministeriet, jämställdheten främst i Social- och hälsovårdsministeriet, men även till viss del i Arbets- och näringslivsministeriet och jag är fysiskt stationerad på Justitieministeriet.

Det nordiska samarbetet är en viktig del av Finlands utrikespolitik och internationella relationer. De nordiska länderna delar samma värderingar gällande demokrati, öppenhet och välfärdsstaten. Våra samhällen bygger på ett starkt förtroende människor emellan. För att upprätthålla och förbättra det nordiska samarbetet behövs ändå krafttag och vilja. Ett tecken på det här upplevde jag för två veckor sedan då jag för första gången träffade mina nordiska samarbetsministerkolleger i Hella på Island. Där kom vi bland annat överens om en gemensam vision för Nordiska Ministerrådet. Visionen godkänns slutligen av statsministrarna vilket ger visionen tyngd och en sektoröverskridande verkan. Vi har valt att speciellt lyfta fram tre olika politiska områden. De är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett inkluderande Norden.

Jämställdhet kan sägas vara något av ett nordiskt varumärke och finns med i den nya visionen. Strävan till att alla människor är inkluderade i samhället, ges lika förutsättningar och har känsla av trygghet är en av framgångsfaktorerna i Norden. Det finns mycket vi kan och behöver göra för att vi i Finlands ska bli bättre på att främja jämställdhet och motverka diskriminering, både strukturellt och då det gäller attityder. Förra regeringen utgick ifrån inställningen att män och kvinnor är jämställda. Den här regeringens intentioner är betydligt mera ambitiösa. Jämställdhet lyfts bland annat fram i utrikes- och säkerhetspolitiken, ett jämställdhetsprogram kommer att utarbetas och regeringen förbinder sig att genom budgetprocessen och i alla viktiga reformer beakta jämställdhet. Lönejämställdhet ska främjas och ett åtgärdsprogram för förebyggande av våld mot kvinnor ska utarbetas. Kort sagt är målsättningen att Finland ska bli ett ledande land i fråga om jämställdhet och det arbetar jag mer än gärna för.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35