Spets, topp och innovationer

10.07.2019 kl. 15:13
I det nuvarande regeringsprogrammet fästs allt större uppmärksamhet vid regionernas särdrag. Finlands framgång och utveckling kan tryggas då regionerna får utvecklas enligt sina specifika styrkor.

Landet präglas av såväl glesbygdsområden och skärgård som tillväxtcentrum och metropolområde. Regionernas och städernas egenskaper och behov bör noteras och tas i beaktande för att undvika onödiga bromsklossar på regionalt plan. Olika områden har olika förutsättningar och lösningarna måste därför också se olika ut.

 

Regional utveckling som tar de lokala förutsättningarna i beaktande betyder förstås inte att det enbart är kärnområdets behov som är av betydelse. Det betyder heller inte att det bara är de perifera delarnas behov som måste beaktas. Regeringsprogrammet poängterar att utvecklingen sker i samarbete över kommungränserna och i samarbete mellan olika aktörer. Levnadsmöjligheterna och förutsättningar för företagande ska ses över i såväl regionstäder som på glesbygdsområden. 

 

 

 

Åboregionen har de senaste åren upplevt ett uppsving speciellt inom varvsindustrin. Det här skapar en situation där utbudet av arbetskraft inte motsvarar den efterfrågan som nu råder. Dagsläget är minst sagt utmanande. Enligt Egentliga Finlands förbund uppger hälften av regionens företag inom exportbranschen att de har problem med att rekrytera arbetskraft med tillräcklig utbildning. Kompetent arbetskraft behövs för att företagen i regionen också i framtiden ska kunna utvecklas. Att Åbo ska kunna fungera som en motor för regionen är av allra största vikt. Mår Åbo bra, mår även omkringliggande områden bra och på så sätt har hela regionen möjlighet att utvecklas. Utbildningsmöjligheterna måste alltså kunna få följa denna trend för att vi även i framtiden ska ha kompetent arbetskraft inom regionen. Idag är vändningarna på arbetsmarknaden bra mycket snabbare än tidigare. Vi behöver absolut bli bättre på att anpassa utbildningssystemet för att i ett tidigare skede tillgodose arbetsmarknadens verkliga behov. Det här gäller inte bara utbildning av de unga. Det här gäller i allt större grad också de som redan är i arbetslivet.

 

Då det kommer till Åboregionens utveckling är sjöfart, utbildning och forskning centrala faktorer. Vår region ska ses som det ledande maritima centret där industri, hav och utbildning möts. Varvsindustrin blomstrar och vid Åbo Universitet önskar man inom snar framtid kunna inleda utbildningen av diplomingenjörer i maskinteknik och materialteknik. Åbo stads miljondonation till Åbo Akademi för en professur i havsforskning stärker ytterligare regionens roll som Finlands maritima knytpunkt. Vi ska vara ledande inom Norden och varför inte också globalt?

 

 

Genom ökat samarbete, riktade åtgärder och modiga satsningar skulle Åbo med omnejd på ett ännu starkare sätt kunna befästa sin status som ett hållbart maritimt centrum. Våra målsättningar ska vara höga. Vi ska inte bara vara bäst i världen på det vi gör, vi ska också göra det på ett hållbart sätt. Vi ska knyta ihop spetskompetens med toppforskning och nya innovationer. Det är så vi kan vara med och tävla med resten av världen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30