Pressmeddelande

Rehn-Kivi hoppas på ett positivt resultat för Nylands särlösning

16.08.2019 kl. 16:07

Utredningsarbetet om en särlösning för social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland i samband med reformen av social- och hälsovården inleddes med ett diskussionsmöte med landskapets kommuner och social- och hälsovårdsaktörer under fredagen.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) betonar vikten av att hitta en fungerande särlösning i Nyland.

- Nyland, som är landets till folkmängden största landskap med många utmaningar bland annat beträffande den heterogena befolkningsgruppen och den språkliga spridningen, kräver en speciallösning i vårdreformen. Detta är avgörande för att också nylänningarna ska garanteras vård på jämlika grunder, säger Rehn-Kivi.

- Jag är glad över att flera skrivningar i regeringsprogrammet nu poängterar att service på svenska också i praktiken ska kunna erbjudas medborgarna på samma nivå som på finska. Nyland är ett område som växer kraftigt och många städer i landskapet har fler invånare än hela mindre landskap. Det är därför viktigt att höra alla de nyländska kommunerna i den fortsatta beredningen. Flera kommuner ordnar och producerar högklassig vård och det ska de få göra även i fortsättningen, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar att det behövs samarbete över kommungränserna för att förbättra de tjänster som inte fungerar på svenska i dagens läge, som tex. barnpsykiatri och missbrukartjänster, samt garantera vård och svenskspråkiga tjänster för personer med funktionsnedsättning.

- Jag hoppas på ett positivt resultat för Nylands särlösning. En fungerande närservice och kvalitativ vård är ändå viktigare än strukturerna, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00