Pruta inte på utbildningspotten

22.08.2019 kl. 13:57
Den tilltänkta höjningen av anslagen till universiteten och yrkeshögskolorna bör verkställas. Det anser svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte som fortsatte i Jakobstad på torsdag.

– Regeringsprogrammet som skrevs i maj på Ständerhuset betydde en kursändring i utbildningspolitiken och det var med glädje man tog emot det budskapet inom utbildningssektorn och på högskolorna. Därför bör regeringen hålla fast vid regeringsprogrammet, prioritera och se till att tilläggssatsningarna finns med i statsbudgeten för nästa år, säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det är viktigt när vi bygger upp vår konkurrenskraft inför framtiden.

 
Svenska riksdagsgruppen betonar att det är oerhört viktigt att vi når upp till en sysselsättningsgrad på 75 procent.

– Finland behöver en välutbildad befolkning, ett fortsatt gott företagsklimat och satsningar på företagens verksamhetsförutsättningar, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– Därför blev jag förvånad över finansministeriets budgetförslag gällande högskolorna och yrkesskolorna. Jag ser det som självklart att den frågan ännu behöver lösas i samband med den kommande budgetrian i september.

Svenska riksdagsgruppen vill fortsätta bygga ett Finland med framtidstro.

– Vi är övertygade om att regeringen är på rätt väg och vi är glada för all den positiva respons som vi nåtts av under sommaren av människor i olika delar av landet, som känner en lättnad över att det nu kommer att bli positiva förändringar i vårt land, säger Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen understryker att familjeledighetsreformen inte kan uppskjutas.

– Reformen får inte begravas i en arbetsgrupp, utan klara riktlinjer finns i regeringsprogrammet för att genomföra den. Vi behöver en mer flexibel och jämställd arbetsmarknad och sätta in alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden, betonar gruppen.
 
Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist understryker att SFP kräver tillräckliga satsningar på alla utbildningsstadier. Han efterlyser också ett tätare samarbete och bättre informationsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden.

– Utbildningsanordnare måste ges bättre förutsättningar att tillgodose de behov arbetsmarknaden och olika regioner har. Detta kommer att vara avgörande för att uppnå regeringens sysselsättningsmål och för att ge människor relevant och meningsfull utbildning, säger Blomqvist.

Riksdagsgruppen vill också se tillräckliga satsningar på hela kedjan polis, åklagare och domstolsväsende.

– Det är viktigt att regeringen vill öka antalet poliser. Lika viktigt för att i praktiken kunna förkorta rättegångstiderna, är att också åklagarväsendet och domstolarna får tilläggsresurser. Det handlar i slutändan om befolkningens tilltro till ett fungerande rättssystem, betonar riksdagsgruppen.



Henriksson: Öppna upp arbetsmarknaden för pensionärer och invandrare

Det borde bli mer attraktivt att ta emot arbete som pensionär. Det säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

För att råda bot på arbetskraftsbristen som finns inom vissa områden bör vi använda alla våra resurser.
Hon ser frågan som både skattepolitiskt och sysselsättningspolitiskt viktig.

– Det finns många äldre människor som gärna ännu skulle arbeta efter pensioneringen. Det borde samhället sporra skattemässigt. Därför borde vi på allvar också titta på möjligheterna att göra det mer attraktivt för pensionärer att ta emot arbete. Det kan handla om allt från någon timme i veckan till deltidsjobb eller vikariat. Med den befolkningsutveckling vi har behöver vi ta vara på alla våra resurser, säger Henriksson.

För att nå de sysselsättningspolitiska målen behöver Finland också en aktiv arbetskraftsinvandring. Prioriteringen borde ligga vid att få arbetskraftsbristen åtgärdad och få in experter, studerande och forskare till tillväxtbranscher.

– Vi måste få bort onödig byråkrati kring arbetskraftsinvandringen. I regeringsprogrammet finns tydliga skrivningar. Nu måste de verkställas, säger Henriksson.

Frågorna lyftes fram på svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad på torsdag.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00