Pruta inte på utbildningspotten

22.08.2019 kl. 13:57
Den tilltänkta höjningen av anslagen till universiteten och yrkeshögskolorna bör verkställas. Det anser svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte som fortsatte i Jakobstad på torsdag.

– Regeringsprogrammet som skrevs i maj på Ständerhuset betydde en kursändring i utbildningspolitiken och det var med glädje man tog emot det budskapet inom utbildningssektorn och på högskolorna. Därför bör regeringen hålla fast vid regeringsprogrammet, prioritera och se till att tilläggssatsningarna finns med i statsbudgeten för nästa år, säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det är viktigt när vi bygger upp vår konkurrenskraft inför framtiden.

 
Svenska riksdagsgruppen betonar att det är oerhört viktigt att vi når upp till en sysselsättningsgrad på 75 procent.

– Finland behöver en välutbildad befolkning, ett fortsatt gott företagsklimat och satsningar på företagens verksamhetsförutsättningar, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– Därför blev jag förvånad över finansministeriets budgetförslag gällande högskolorna och yrkesskolorna. Jag ser det som självklart att den frågan ännu behöver lösas i samband med den kommande budgetrian i september.

Svenska riksdagsgruppen vill fortsätta bygga ett Finland med framtidstro.

– Vi är övertygade om att regeringen är på rätt väg och vi är glada för all den positiva respons som vi nåtts av under sommaren av människor i olika delar av landet, som känner en lättnad över att det nu kommer att bli positiva förändringar i vårt land, säger Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen understryker att familjeledighetsreformen inte kan uppskjutas.

– Reformen får inte begravas i en arbetsgrupp, utan klara riktlinjer finns i regeringsprogrammet för att genomföra den. Vi behöver en mer flexibel och jämställd arbetsmarknad och sätta in alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden, betonar gruppen.
 
Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist understryker att SFP kräver tillräckliga satsningar på alla utbildningsstadier. Han efterlyser också ett tätare samarbete och bättre informationsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden.

– Utbildningsanordnare måste ges bättre förutsättningar att tillgodose de behov arbetsmarknaden och olika regioner har. Detta kommer att vara avgörande för att uppnå regeringens sysselsättningsmål och för att ge människor relevant och meningsfull utbildning, säger Blomqvist.

Riksdagsgruppen vill också se tillräckliga satsningar på hela kedjan polis, åklagare och domstolsväsende.

– Det är viktigt att regeringen vill öka antalet poliser. Lika viktigt för att i praktiken kunna förkorta rättegångstiderna, är att också åklagarväsendet och domstolarna får tilläggsresurser. Det handlar i slutändan om befolkningens tilltro till ett fungerande rättssystem, betonar riksdagsgruppen.



Henriksson: Öppna upp arbetsmarknaden för pensionärer och invandrare

Det borde bli mer attraktivt att ta emot arbete som pensionär. Det säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

För att råda bot på arbetskraftsbristen som finns inom vissa områden bör vi använda alla våra resurser.
Hon ser frågan som både skattepolitiskt och sysselsättningspolitiskt viktig.

– Det finns många äldre människor som gärna ännu skulle arbeta efter pensioneringen. Det borde samhället sporra skattemässigt. Därför borde vi på allvar också titta på möjligheterna att göra det mer attraktivt för pensionärer att ta emot arbete. Det kan handla om allt från någon timme i veckan till deltidsjobb eller vikariat. Med den befolkningsutveckling vi har behöver vi ta vara på alla våra resurser, säger Henriksson.

För att nå de sysselsättningspolitiska målen behöver Finland också en aktiv arbetskraftsinvandring. Prioriteringen borde ligga vid att få arbetskraftsbristen åtgärdad och få in experter, studerande och forskare till tillväxtbranscher.

– Vi måste få bort onödig byråkrati kring arbetskraftsinvandringen. I regeringsprogrammet finns tydliga skrivningar. Nu måste de verkställas, säger Henriksson.

Frågorna lyftes fram på svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad på torsdag.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35