Pruta inte på utbildningspotten

22.08.2019 kl. 13:57
Den tilltänkta höjningen av anslagen till universiteten och yrkeshögskolorna bör verkställas. Det anser svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte som fortsatte i Jakobstad på torsdag.

– Regeringsprogrammet som skrevs i maj på Ständerhuset betydde en kursändring i utbildningspolitiken och det var med glädje man tog emot det budskapet inom utbildningssektorn och på högskolorna. Därför bör regeringen hålla fast vid regeringsprogrammet, prioritera och se till att tilläggssatsningarna finns med i statsbudgeten för nästa år, säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det är viktigt när vi bygger upp vår konkurrenskraft inför framtiden.

 
Svenska riksdagsgruppen betonar att det är oerhört viktigt att vi når upp till en sysselsättningsgrad på 75 procent.

– Finland behöver en välutbildad befolkning, ett fortsatt gott företagsklimat och satsningar på företagens verksamhetsförutsättningar, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– Därför blev jag förvånad över finansministeriets budgetförslag gällande högskolorna och yrkesskolorna. Jag ser det som självklart att den frågan ännu behöver lösas i samband med den kommande budgetrian i september.

Svenska riksdagsgruppen vill fortsätta bygga ett Finland med framtidstro.

– Vi är övertygade om att regeringen är på rätt väg och vi är glada för all den positiva respons som vi nåtts av under sommaren av människor i olika delar av landet, som känner en lättnad över att det nu kommer att bli positiva förändringar i vårt land, säger Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen understryker att familjeledighetsreformen inte kan uppskjutas.

– Reformen får inte begravas i en arbetsgrupp, utan klara riktlinjer finns i regeringsprogrammet för att genomföra den. Vi behöver en mer flexibel och jämställd arbetsmarknad och sätta in alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden, betonar gruppen.
 
Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist understryker att SFP kräver tillräckliga satsningar på alla utbildningsstadier. Han efterlyser också ett tätare samarbete och bättre informationsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden.

– Utbildningsanordnare måste ges bättre förutsättningar att tillgodose de behov arbetsmarknaden och olika regioner har. Detta kommer att vara avgörande för att uppnå regeringens sysselsättningsmål och för att ge människor relevant och meningsfull utbildning, säger Blomqvist.

Riksdagsgruppen vill också se tillräckliga satsningar på hela kedjan polis, åklagare och domstolsväsende.

– Det är viktigt att regeringen vill öka antalet poliser. Lika viktigt för att i praktiken kunna förkorta rättegångstiderna, är att också åklagarväsendet och domstolarna får tilläggsresurser. Det handlar i slutändan om befolkningens tilltro till ett fungerande rättssystem, betonar riksdagsgruppen.



Henriksson: Öppna upp arbetsmarknaden för pensionärer och invandrare

Det borde bli mer attraktivt att ta emot arbete som pensionär. Det säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

För att råda bot på arbetskraftsbristen som finns inom vissa områden bör vi använda alla våra resurser.
Hon ser frågan som både skattepolitiskt och sysselsättningspolitiskt viktig.

– Det finns många äldre människor som gärna ännu skulle arbeta efter pensioneringen. Det borde samhället sporra skattemässigt. Därför borde vi på allvar också titta på möjligheterna att göra det mer attraktivt för pensionärer att ta emot arbete. Det kan handla om allt från någon timme i veckan till deltidsjobb eller vikariat. Med den befolkningsutveckling vi har behöver vi ta vara på alla våra resurser, säger Henriksson.

För att nå de sysselsättningspolitiska målen behöver Finland också en aktiv arbetskraftsinvandring. Prioriteringen borde ligga vid att få arbetskraftsbristen åtgärdad och få in experter, studerande och forskare till tillväxtbranscher.

– Vi måste få bort onödig byråkrati kring arbetskraftsinvandringen. I regeringsprogrammet finns tydliga skrivningar. Nu måste de verkställas, säger Henriksson.

Frågorna lyftes fram på svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad på torsdag.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15