Kan vi minska mängden sopor i framtiden?

22.08.2019 kl. 08:43
Få saker engagerar lika mycket som sophanteringen. Så var det också den här sommaren.

På sociala medier kunde man följa med arga uppdateringar om överfulla sopkärl, avsaknaden av sopkärl och bristande omdöme när det kommer till vad man placerar vid ett sopkärl.

Det finns ett tydligt mål om att folk ska återvinna all form av avfall. Eftersom ambitionen är att återvinna så mycket som möjligt ska det också vara så lätt som möjligt för finländarna att sortera sitt avfall. Det här gäller naturligtvis såväl papper, metall och glas som farliga ämnen, elektronik och byggavfall. Sophantering och återvinning har en central betydelse för att råvaror ska kunna tas till vara och användas på nytt.  Lyckligtvis så betonas den cirkulära ekonomin i allt högre grad. Bara under de senaste åren har soptunnor för olika sorts avfall ökat och som senaste tillskottet har vi insamlingen av plast. Plast har blivit ett allt växande miljöproblem och åtgärder har också vidtagits på många plan. Däremot är det ett faktum att vi människor är bekväma av oss. Är sopkärlet fullt är det nog lätt hänt att soppåsen kastas dit den ryms istället för i rätt sopkärl. Det är få som åker runt med soporna många dagar i bilen eller tar hem soporna igen, tills det finns plats i sopkärlet. Sopkärlen bör vara lättillgängliga för alla och tömmas tillräckligt ofta. Speciellt ute i skärgården är vinter och sommar två olika världar när det kommer till mängden skräp. Ett sopkärl som under vinterhalvåret är okej att tömma en gång i månaden kan under sommaren bli fullt på bara några dagar. Om sophanteringskedjan inte fungerar, är det lätt hänt att intresset för att sortera sopor i hemmet snabbt dalar.

EU har godkänt det s.k. plastdirektivet med vilket man eftersträvar att minska och helt avstå från vissa plastprodukter av engångskaraktär som t.ex. sugrör. Det här kan kanske kännas löjligt, men ett så hållbart material som plast de facto är ska inte bara användas i några sekunder eller högst minuter innan det slängs bort. Använder vi plast på rätt sätt är det ett suveränt material när det till exempel kommer till att bevara livsmedelskvaliteten. Däremot har jag många gånger förundrat mig över hur överstora plastförpackningar som väldigt många leksaker har. Där förpackas ofta plast i plast. För att inte tala om senast då jag köpte en ficklampa. Den var så hårt inpackad i plast så det krävdes både verktyg och lindrigt våld för att öppna förpackningen. Då frågade jag mig; behöver vi verkligen alla dessa förpackningar och all denna plast? Hur många gånger ska vi packa in en tepåse och är det vettigt att frukostflingorna ofta bara utgör två tredjedelar av förpackningens storlek?

För att verkligen kunna tala om en hållbar framtid behöver vi bredda perspektivet. Det räcker inte med att enbart se över när en produkt ska användas eller hur den ska slängas bort.  Det handlar inte heller enbart om produkten sorteras rätt eller blir den hämtad av en sopbil i rätt tid. Vi bör även se över stunden då produkten produceras, förpackas och slutligen når kunden. Vi behöver inte alla förpackningar och förpackningsmaterialet kan optimeras så att den totala mängden avfall minskar. För att vi ska uppnå det här måste vi bli bättre på att se helheten och lära oss tänka i lite nya banor. Då kan vi minska mängden sopor i framtiden.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15