Viktigt att vara med och påverka

30.05.2019 kl. 09:09
Under de senaste veckorna har jag tillbringat den överlägset största delen av min vakna tid i regeringsförhandlingarna på Ständerhuset.

Regeringsbildningsprocessen är nu inne på slutrakan, men förhandlingarna pågår fortfarande i skrivande stund. Vi är fem partier som förhandlar under ledning av Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne om att kunna enas om ett regeringsprogram och bilda en regeringskoalition. I Sfp är vi nöjda över att vi är med i förhandlingarna. Vi vill vara med och påverka, och det här ett av de viktigaste och mest konkreta sätten att påverka. Vi strävar efter att kunna förhandla oss fram till ett regeringsprogram som vi kan vara nöjda med och som för Finland framåt. Om vi lyckas avgörs i dagarna. Vi liksom alla andra medverkande partier tar slutlig ställning till regeringsmedverkan först när programmet är färdigt.

Politik är ett lagspel och i ett parlamentariskt system framhävs vikten av samarbetet över partigränserna. Det handlar om att hitta lösningar på mångfacetterade problem och skapa ramar för den offentliga ekonomin utgående från dels gemensamma målsättningar, dels alla de medverkande partiernas egna målsättningar. Det är som att lägga ett stort pussel. Det kräver ett ihärdigt arbete och både tid och tålamod att hitta de bitar som passar ihop. Förhandlingarna har förlöpt i god anda, det finns en vilja att nå samsyn och hitta kompromisser som alla kan omfatta. Det är också viktigt att redan nu bygga upp ett förtroende som skapar en bra grund för ett fyraårigt samarbete.

Mitt under de pågående regeringsförhandlingarna inföll också slutspurten i europaparlamentsvalet. Gallupsiffror förutspådde att Sfp:s mandat i parlamentet kunde vara hotat på grund av olika orsaker, inte minst högerpopulisternas frammarsch i Europa och därmed medvinden för Sannfinländarna i vårt land. Valkvällen blev spännande, förhandsrösterna gav en tydlig signal om att det kunde gå vägen, men vi levde i spänning en god stund innan det klarnade att våra väljare igen en gång hade röstat livligt på själva valdagen. Sfp och framför allt Nils Torvalds började i traditionell stil sin klättring uppåt i resultatlistan an efter som valdagens röster räknades.

Våra kandidater gjorde en fin laginsats, och precis som det finländska hockeylandslaget, kunde partiet och alla kandidaterna med sina stödgrupper motbevisa skeptikerna och segra i valet. Mandatet i europaparlamentet tryggades med god marginal. Många av kandidaterna nådde fina personliga röstetal, inte minst vår återvalda parlamentariker Nils Torvalds som samlade över en tredjedel av partiets alla röster. Väljarna visade igen en gång att de anser att Sfp behövs också i Europaparlamentet.

Det är av många orsaker viktigt att Sfp är med vid de bord där besluten fattas. Det är så man kan påverka effektivast, och bäst driva sina väljares intressen. Alla politiska partier och alla som är med i samhällsbyggandet vill påverka beslutsfattandet så mycket som möjligt. Därför är vi med i regeringsförhandlingarna och därför är det så viktigt att Sfp också efter EU-valet har en egen representant i europaparlamentet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00