En ny period med nya möjligheter

23.04.2019 kl. 09:08
En ny valperiod och en ny riksdag öppnar för nya möjligheter att påverka i viktiga frågor. Jag är mycket tacksam och glad över att ha fått förnyat förtroende som riksdagsledamot.

Att få representera Finlands folk i riksdagen, landets högsta beslutande organ, är enligt min mening det största och viktigaste uppdraget en förtroendevald kan ha. 

Nu när riksdagsledamöternas fullmakter har granskats ska vi bilda en ny regering. Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne kommer i egenskap av ordförande för det största partiet att få i uppdrag att sondera vilka regeringsalternativ det finns. Regeringssonderaren ska i dag på fredagen ställa frågor till alla riksdagsgrupper för att på basen av svaren försöka hitta en regeringsbas som kan börja förhandla om ett regeringsprogram. SFP vill vara med i regeringen för att påverka och axla ansvar, men hur det går avgörs i sonderingen och i regeringsförhandlingarna. 

Utgångsläget inför regeringssonderingarna, där de tre största partierna är nästan lika stora, är utmanande. Jag både hoppas och tror ändå att det finns tillräckligt många konstruktiva krafter som är beredda att kompromissa och bilda en regering som kan samarbeta och föra Finland framåt. Den nya regeringen har många viktiga uppgifter. Vi behöver skapa förutsättningar för företagen att anställa så att det uppstår fler arbetsplatser och vi kan nå en högre sysselsättningsgrad, och den nya regeringen behöver dessutom lyckas med både en vettig vårdreform och socialskyddsreform. Äldreomsorgens kvalitet behöver säkerställas och jag utgår ifrån att en familjeledighetsreform blir av och jag vill också se ambitiösare skrivningar om jämställdhet. Utbildning och forskning måste vi satsa mera på igen. Skattepolitiken ska sporra till sysselsättning och företagsamhet. Den nya regeringen bör dessutom sätta fokus på landets tvåspråkighet och föra en politik som tryggar svenskans ställning i Finland.

SFP efterlyser också ett större engagemang internationellt. Finland ska vara aktiv på det nordiska och internationella planet och föra en proaktiv politik inom EU. Flyktingrörelserna och klimatförändringen kräver globala lösningar och Finland ska aktivt medverka till såna. Inom det här området har Finland en hel del att förbättra efter den förra regeringen.

Ur västnyländsk synvinkel är det kanske speciellt en grundförbättring av Kustbanan, inklusive dubbla spår, och elektrifieringen av Hangö–Hyvingebanan som står högst på önskelistan. Elektrifieringen torde ha det väl förspänt, den borde förverkligas nu. Det skulle gagna både vår region och hela landet och dessutom är en elektrifiering en klimatsmart lösning.

Finland behöver en regering som är funktionsduglig och som kan bära ansvar. En regering som kan samarbeta och som tar sig an stora viktiga frågor och utmaningar som vi nu står inför. Inom SFP och Svenska riksdagsgruppen är vi beredda att medverka till att vi får en sån regering.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50