En ny period med nya möjligheter

23.04.2019 kl. 09:08
En ny valperiod och en ny riksdag öppnar för nya möjligheter att påverka i viktiga frågor. Jag är mycket tacksam och glad över att ha fått förnyat förtroende som riksdagsledamot.

Att få representera Finlands folk i riksdagen, landets högsta beslutande organ, är enligt min mening det största och viktigaste uppdraget en förtroendevald kan ha. 

Nu när riksdagsledamöternas fullmakter har granskats ska vi bilda en ny regering. Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne kommer i egenskap av ordförande för det största partiet att få i uppdrag att sondera vilka regeringsalternativ det finns. Regeringssonderaren ska i dag på fredagen ställa frågor till alla riksdagsgrupper för att på basen av svaren försöka hitta en regeringsbas som kan börja förhandla om ett regeringsprogram. SFP vill vara med i regeringen för att påverka och axla ansvar, men hur det går avgörs i sonderingen och i regeringsförhandlingarna. 

Utgångsläget inför regeringssonderingarna, där de tre största partierna är nästan lika stora, är utmanande. Jag både hoppas och tror ändå att det finns tillräckligt många konstruktiva krafter som är beredda att kompromissa och bilda en regering som kan samarbeta och föra Finland framåt. Den nya regeringen har många viktiga uppgifter. Vi behöver skapa förutsättningar för företagen att anställa så att det uppstår fler arbetsplatser och vi kan nå en högre sysselsättningsgrad, och den nya regeringen behöver dessutom lyckas med både en vettig vårdreform och socialskyddsreform. Äldreomsorgens kvalitet behöver säkerställas och jag utgår ifrån att en familjeledighetsreform blir av och jag vill också se ambitiösare skrivningar om jämställdhet. Utbildning och forskning måste vi satsa mera på igen. Skattepolitiken ska sporra till sysselsättning och företagsamhet. Den nya regeringen bör dessutom sätta fokus på landets tvåspråkighet och föra en politik som tryggar svenskans ställning i Finland.

SFP efterlyser också ett större engagemang internationellt. Finland ska vara aktiv på det nordiska och internationella planet och föra en proaktiv politik inom EU. Flyktingrörelserna och klimatförändringen kräver globala lösningar och Finland ska aktivt medverka till såna. Inom det här området har Finland en hel del att förbättra efter den förra regeringen.

Ur västnyländsk synvinkel är det kanske speciellt en grundförbättring av Kustbanan, inklusive dubbla spår, och elektrifieringen av Hangö–Hyvingebanan som står högst på önskelistan. Elektrifieringen torde ha det väl förspänt, den borde förverkligas nu. Det skulle gagna både vår region och hela landet och dessutom är en elektrifiering en klimatsmart lösning.

Finland behöver en regering som är funktionsduglig och som kan bära ansvar. En regering som kan samarbeta och som tar sig an stora viktiga frågor och utmaningar som vi nu står inför. Inom SFP och Svenska riksdagsgruppen är vi beredda att medverka till att vi får en sån regering.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00