Prioritera det befintliga trafiknätet

15.02.2019 kl. 09:07
För att klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi en hög sysselsättningsgrad.

Målsättningen bör vara att minst 75 % av den arbetsföra befolkningen är ute i arbetslivet. En av grundförutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och ett dynamiskt näringsliv är att vår infrastruktur är i gott skick. Det här är ändå en av Finlands stora utmaningar. Vi har idag ett trafiknät som borde grundförbättras för en summa på ca 1,5 miljarder euro. Det här har redan länge varit ett problem och hittills har man inte lyckats få fram tillräckliga anslag i statsbudgeten för att åtgärda den här saken. Det handlar förstås om prioriteringar och trots goda föresatser har det ändå alltid funnits andra ändamål som bedömts som ännu viktigare. Därför är det mycket förvånande att man på många håll verkar tro att vi plötsligt ska ha råd med många helt nya investeringar. I stället för de här nya dyra satsningarna borde fokus nu sättas på att förbättra den befintliga infrastrukturen.

Västnyland har ett bra geografiskt läge och kan erbjuda en trivsam boendemiljö och en god basservice. Vår stora utmaning är att få en befolkningsökning i våra kommuner och att hålla en hög sysselsättningsgrad. Näringslivet behöver få ännu bättre förutsättningar att verka, även om det redan nu finns en del outnyttjad potential. Det går bra bl.a. för Hangö hamn och Koverharområdet ser ut att utvecklas på ett positivt sätt. Också andra företag i regionen klarar sig bra. Vi har Karis Telefon som byggt och bygger ut nätet av optisk fiber, som är en viktig förutsättning för ett fungerande digitalt samhälle. För att den här utvecklingen ska fortsätta behöver vissa satsningar på infrastrukturen förverkligas så fort som möjligt. Hangö-Hyvinge-banans elektrifiering är en av dem och planen för den är redan klar. Nästa regering och riksdag måste se till att det anslås tillräckliga budgetmedel. Det finns också en färdig plan för förbättringar på riksväg 25, också här behövs ”bara” pengar i statsbudgeten. De här är alltså helt realistiska projekt som dessutom är möjliga att förverkliga ganska snabbt om viljan finns.

Det är också viktigt att se till att det är möjligt att bo i Västnyland och pendla till jobbet t.ex. i huvudstadsregionen. Därför är det så viktigt att det satsas på Kustbanan, som är en livsnerv för vår region. Vi behöver också satsningar på stamväg 51. Smartvägsprojektet är välkommet och ett exempel på där utvecklingen av den befintliga infrastrukturen kan skapa nya möjligheter.

Tack vare ett gott samarbete mellan företag och kommuner har vi en havsdatakabel som i sin tur ger förutsättningar för t.ex. etablering av datacentraler på vårt område. För att Finland och Västnyland ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ för såna här etableringar måste vi ändå se till att vår beskattning till den här delen är på samma nivå som i övriga EU.

Vår region har en del utmaningar, men också goda möjligheter att utvecklas.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00