Prioritera det befintliga trafiknätet

15.02.2019 kl. 09:07
För att klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi en hög sysselsättningsgrad.

Målsättningen bör vara att minst 75 % av den arbetsföra befolkningen är ute i arbetslivet. En av grundförutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och ett dynamiskt näringsliv är att vår infrastruktur är i gott skick. Det här är ändå en av Finlands stora utmaningar. Vi har idag ett trafiknät som borde grundförbättras för en summa på ca 1,5 miljarder euro. Det här har redan länge varit ett problem och hittills har man inte lyckats få fram tillräckliga anslag i statsbudgeten för att åtgärda den här saken. Det handlar förstås om prioriteringar och trots goda föresatser har det ändå alltid funnits andra ändamål som bedömts som ännu viktigare. Därför är det mycket förvånande att man på många håll verkar tro att vi plötsligt ska ha råd med många helt nya investeringar. I stället för de här nya dyra satsningarna borde fokus nu sättas på att förbättra den befintliga infrastrukturen.

Västnyland har ett bra geografiskt läge och kan erbjuda en trivsam boendemiljö och en god basservice. Vår stora utmaning är att få en befolkningsökning i våra kommuner och att hålla en hög sysselsättningsgrad. Näringslivet behöver få ännu bättre förutsättningar att verka, även om det redan nu finns en del outnyttjad potential. Det går bra bl.a. för Hangö hamn och Koverharområdet ser ut att utvecklas på ett positivt sätt. Också andra företag i regionen klarar sig bra. Vi har Karis Telefon som byggt och bygger ut nätet av optisk fiber, som är en viktig förutsättning för ett fungerande digitalt samhälle. För att den här utvecklingen ska fortsätta behöver vissa satsningar på infrastrukturen förverkligas så fort som möjligt. Hangö-Hyvinge-banans elektrifiering är en av dem och planen för den är redan klar. Nästa regering och riksdag måste se till att det anslås tillräckliga budgetmedel. Det finns också en färdig plan för förbättringar på riksväg 25, också här behövs ”bara” pengar i statsbudgeten. De här är alltså helt realistiska projekt som dessutom är möjliga att förverkliga ganska snabbt om viljan finns.

Det är också viktigt att se till att det är möjligt att bo i Västnyland och pendla till jobbet t.ex. i huvudstadsregionen. Därför är det så viktigt att det satsas på Kustbanan, som är en livsnerv för vår region. Vi behöver också satsningar på stamväg 51. Smartvägsprojektet är välkommet och ett exempel på där utvecklingen av den befintliga infrastrukturen kan skapa nya möjligheter.

Tack vare ett gott samarbete mellan företag och kommuner har vi en havsdatakabel som i sin tur ger förutsättningar för t.ex. etablering av datacentraler på vårt område. För att Finland och Västnyland ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ för såna här etableringar måste vi ändå se till att vår beskattning till den här delen är på samma nivå som i övriga EU.

Vår region har en del utmaningar, men också goda möjligheter att utvecklas.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30