En och en halv grad Celsius

11.01.2019 kl. 09:06
Internationella klimatpanelen IPCC konstaterar i sin färska rapport att vi måste få den globala uppvärmningen att stanna vid 1,5 grader Celsius för att undvika ödesdigra konsekvenser för miljön och levnadsförhållandena på vår planet

Finland har redan 2015 i Paris klimatavtal förbundit sig till att minska landets utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Efter  IPCC:s rapport har alla partiledare, förutom Sannfinländarnas, kommit överens om att vidta åtgärder för att nå målet, och åtgärderna brådskar.

En av lösningarna är att kunna binda ännu mera koldioxid från atmosfären i bland annat skogen och odlingsjorden. För mig är det väldigt tydligt att jord- och skogsbrukarna som förvaltare av jorden och skogen kan bidra till att bromsa klimatförändringen och att jord- och skogsbruket ska ses som en del av lösningen, och inte en del av problemet.

Det finns antagligen möjligheter att öka odlingsmarkens förmåga att binda mera kol, men här behövs ännu en hel del forskning. Skogen är ändå vår största och viktigaste kolsänka. Vi kan öka tillväxten i våra skogar och därmed öka kolbindningen. Skogsskötseln i Finland har på många sätt varit och är fortfarande en framgångssaga. Vi har under de senaste 100 åren lyckats öka tillväxten och virkesinnehållet i våra skogar. Det har varit av stor betydelse för samhällsekonomin, men det har också varit en klimatgärning av rang, det kan vi konstatera i dag. Det gäller att fortsätta med att satsa på ett hållbart och effektivt skogsbruk som ytterligare ökar tillväxten. För att det ska lyckas måste de som gör jobbet, de enskilda skogsägarna, ha tillräckliga ekonomiska incitament för att utföra alla åtgärder som krävs. Det vinner både klimatet och vår nationalekonomi på.  

Det räcker inte med att öka kolbindningen, vi behöver också minska utsläppen av koldioxid. Vi ska sträva efter hållbarhet i allt vi gör och hållbarhetstänket bör genomsyra allt beslutsfattande. Det är inte hållbart att fortsätta använda fossila bränslen. Därför måste vi så snart som möjligt sluta använda bl.a. stenkol och övergå till att använda förnyelsebara energikällor. Också inom trafiken behöver vi satsa på att utveckla klimatsmarta lösningar.

Kunskap är ett av nyckelorden i klimatdiskussionen. Det är oerhört viktigt att de politiska beslut som fattas för att bromsa klimatförändringen baserar sig på forskning och kunskap. Därför, och för att kunna vara föregångare inom den här branschen och t.o.m. kunna dra ekonomisk nytta av arbetet mot klimatförändringen, ska vi satsa på forskning och utveckling.

I dag skolstrejkar elever för att delta i en demonstration för klimatet som ordnas i Helsingfors. De har inspirerats av den unga svenska aktivisten Greta Thunberg. Klimatfrågorna engagerar ungdomar, och det är fint och viktigt att de vill påverka sin framtid. Vi behöver åtgärder för klimatet nu, och alla kan och ska bidra.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00